# ID: svediakorp-gov448760
# author: Swoboda (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-09-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,155
# sentences: 39
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, fru vice ordförande!
Tack så mycket för den rapport ni i dag har lagt fram.
Jag vill diskutera bara några få punkter i den.
Den första är utan tvekan förberedelserna för de kommande skedena av utvidgningen och av grannskapspolitiken, för det står kanske inte klart för alla att utvidgningen inte är över, och ni hänvisade med rätta till utvidgningsprojektets historiska betydelse.
Vi har hört kommissionär Günter Verheugen säga att det finns stor oro för att Rumänien och Bulgarien inte kommer att utvecklas på önskvärt sätt under de två år som återstår fram till deras anslutning, även om diskussionerna med dem, och ratificeringen, har slutförts.
Detta betyder att vi mycket noga måste övervaka de faktiska processer som inbegrips liksom det faktiska genomförandet.
Det skulle naturligtvis vara särskilt relevant för Turkiet, och även för Kroatien om vi vill göra snabba framsteg med Kroatien, vilket åtminstone enligt min uppfattning är vad inte bara kommissionen utan även rådet och parlamentet definitivt vill göra.
Det kommer sedan också att vara nödvändigt att med vederbörlig omsorg övervaka vad som sker, men detsamma kan även sägas om grannskapspolitiken som helhet.
Jag tänker till exempel på Balkan, där vi förvisso kanske har åstadkommit fred – om än mycket osäker – men där vi fortfarande har mycket att göra för att trygga både den och den ekonomiska och sociala utvecklingen.
Ni fäste vår uppmärksamhet på säkerhetspolitiken, och jag anser i princip att det är rätt tillvägagångssätt att kommissionen redan nu gör gemensam sak med våra grannar – vilket jag hoppas att den tillträdande kommissionen kommer att göra ännu intensivare och i större utsträckning – och försöker utforma en invandrings- och säkerhetspolitik som i framtiden förhindrar den ovälkomna utveckling som vi har sett under senare veckor, månader och faktiskt år, i synnerhet i Medelhavet, där många har försökt nå Europa, bara för att dö av detta försök.
När det gäller de aspekter som nämnts hittills behövs det dock även ekonomiskt stöd.
Jag anser inte att utvidgningen och grannskapspolitiken är uteslutande ekonomiska till sin karaktär, men utan lämpliga ekonomiska åtgärder kommer vi inte att komma någonvart med dem.
En andra punkt, som Martin Schulz redan har nämnt, är frågan om konkurrens, det sociala Europa och hållbar utveckling.
Som jag ser saken, utan att vilja förringa konkurrensens vikt, behöver det sociala Europa och den hållbara utvecklingen till och med ännu mer stöd, men, fru vice ordförande, jag är säker på att ni känner till den rapport som utarbetats huvudsakligen på kommissionärerna Joaquín Almunias och Fritz Bolkesteins vägnar om utvärderingen av resultatet för nätindustrier som erbjuder tjänster i allmänhetens intresse.
Det är en mycket intressant rapport som visar att vår konkurrenspolitik har mycket påtagliga framgångar på vissa områden, till gagn för konsumenterna, för det är just vad lägre priser och bättre tillgång handlar om.
Rapporten visar dock – den kommer inifrån kommissionen och är mycket konkurrensinriktad – att ett antal problem återstår att lösa, till exempel när det gäller transporter.
Låt mig ta två exempel från ett område som råkar vara av stort intresse för er, nämligen transporter; ni kan mycket väl ha använt dem själv.
Många konsumenter menar att ett antal problem som har samband med transporter – i synnerhet lokala persontransporter – uppstår, eller förblir olösta, problem som inte kan lösas enbart genom konkurrens.
De anser att dessa också kräver investeringar.
Fru vice ordförande, ni har i dag själv talat om de transeuropeiska näten, där vi har anlagt ett gemensamt synsätt.
Jag är även tacksam för kommissionens samarbetsvilja.
Å andra sidan finns det även ett behov av mer finansiering, så att dessa investeringar kan göras, och konsumenterna har – som rapporten visar – mycket långa önskelistor på energiområdet och en förkärlek för alternativa eller förnybara energislag, som visar sig vara mycket svåra att främja i vissa länder.
Några länder har gjort mer än vad som krävs enligt målen, men andra har gjort för lite.
Även här finns det ett behov av mer investeringar om denna hållbara utveckling skall främjas.
Låt mig bara säga några ord om budgetpolitiken, som jag tror att vi kommer att ägna oss väldigt mycket åt under de kommande månaderna.
Det viktiga är inte att på ett abstrakt sätt fastställa att vi behöver 1 procent eller 1,14 procent av nationalinkomsten; snarare måste vi fråga oss var underskotten finns, med vilket jag menar underskott i betydelsen investeringar som behöver ökas.
Det är nödvändigt att investera mer i de transeuropeiska näten, som ni talade om, och naturligtvis även i utbildning och yrkesutbildning.
Detta var något jag diskuterade med det nederländska ordförandeskapet i det berörda utskottet.
Trots Lissabonprocessen betyder budgetproblem allt större nedskärningar i utbildning och fortbildning på universitet, men EU kommer inte att närma sig målen för Lissabonprocessen om vi inte investerar mer i utbildning och yrkesutbildning och om vi inte kan vända forskarflykten, som fortsätter till USA.
Vi måste få tillbaka de bästa forskarna till EU eller finna ett sätt att behålla dem här.
Detta är den investering som jag anser är särskilt viktig i våra egna länder, men naturligtvis även i våra grannländer, så att vi kan investera mer i utbildning och yrkesutbildning i de av våra grannländer som närmar sig EU.
Låt mig till sist ta upp informationsverksamheten, i vilken vi – som valet visade – fortfarande behöver investera mer.
Samtidigt som jag välkomnar den nya kommissionärens planer för detta område, som kommer att ledas av en särskild kommissionär, finns det ett behov av att förbättra de ekonomiska resurserna och personalresurserna för kommissionens och parlamentets representationer i de olika länderna, för informationsverksamheten måste vara i hög grad decentraliserad.
Den måste skötas annorlunda i Förenade kungariket än i Österrike, och sättet att bedriva den i Frankrike måste skilja sig från sättet att bedriva den i Polen, eftersom de problem den inriktar sig på är lokala.
Jag hoppas att detta kommer att ges ett starkare stöd.
Fru vice ordförande, låt mig avsluta med något jag har sagt tidigare.
Vi har drabbat samman vid åtskilliga tillfällen, och vi har haft ganska många dispyter, några av dem av det mer allvarliga slaget, men jag skulle – både på mina egna och på min grupps vägnar – vilja tacka er allra hjärtligast för ert arbete.
Jag anser att det alltid har burit god frukt i slutändan, och om det har varit spanska apelsiner eller någonting annat är ovidkommande; vad som räknas är framgång.
Tack för er samarbetsvilja.
