# ID: svediakorp-gov448752
# author: Ribeiro (GUE/NGL ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-09-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 406
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Syftet med förslaget till ändringsbudget nr 7 / 2004 är att i 2004 års budget införa överskottet från 2003, som uppgår till 5,47 miljarder euro och som huvudsakligen består av de outnyttjade anslagen i strukturfonderna.
Det bör noteras att överskottet skulle ha varit 10,5 miljarder euro 2003, om 5 miljarder euro inte hade lyfts ut genom ändringsbudget nr 6 / 2003.
Budgetöverskotten har varit regel sedan 2000 – 12 miljarder euro 2000, 15 miljarder euro 2001 och 7 miljarder euro 2002 – på grund av outnyttjade anslag i strukturfonderna.
Om fonderna för ekonomisk och social sammanhållning är målet för utgifter och väsentliga för den ekonomiska och sociala sammanhållningen, måste vi ställa följande frågor: Varför sker inte detta?
Är det på grund av stabilitetspakten?
Beror det på brist på politisk vilja?
För dem som säger att det finns extra pengar eftersom pengarna inte används kan det mot denna bakgrund tyckas rimligt med en budget som måste ligga under 1 procent och att minska strukturfonderna eller till och med åternationalisera sammanhållningspolitiken, vilket inte är godtagbart.
Det är ingen tillfällighet att de största nettobidragsgivarna återfinns bland dem som uppvisar sämst resultat. ...
.
Förslaget till ändringsbudget nr 8 / 2004 avser budgetens intäktssida och innefattar ett antal inslag som berör nivån på medlemsstaternas bidrag till gemenskapens egna medel, bland annat den korrigering av obalanser i budgeten som beviljats Förenade kungariket för 2000 och 2003 – den så kallade brittiska rabatten.
Även om föredragandens avsikter inte framgår av betänkandet – ett godkännande av kommissionens beslut att skapa en generell mekanism för korrigering av obalanser i gemenskapens egna medel – måste vi dock upprepa vårt starka motstånd mot kommissionens och de stora finansiella bidragsgivarnas avsikter.
När allt kommer omkring går det inte att avhjälpa en orättvisa genom att skapa en annan.
I praktiken är syftet med de föreliggande förslagen att genomföra ett nytt slags ” brittisk rabatt ” för andra finansiella bidragsgivare, givet att det inte är möjligt att upphäva en ” brittisk rabatt ”.
I själva verket täcker de övriga medlemsstaterna underskottet.
Korrigeringen av obalanser skulle medföra en harmonisering av prestationen per invånare, beroende på varje lands relativa välstånd.
Nationella bidrag grundade på BNI skulle – även om det kan förbättras – vara det mest rättvisa sättet att åtgärda de uppenbara obalanserna på området budgetbidrag.
