# ID: svediakorp-gov448751
# author: Ribeiro e Castro (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-09-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 512
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Jag röstade för, fastän jag förblir emot att inte hålla plenarsammanträden på fredagar under Strasbourgveckor.
Alla har nu insett att strykningen av fredagsförmiddagarna halvvägs in i den förra valperioden låg helt i linje med både en strategi för att skapa problem och förslagen av ledamöter som i regel ogillar Strasbourg.
Detta steg – tre års erfarenhet är tillräckligt bevis på det – har påverkat vårt arbete negativt och lett till att redan fullbokade tidsscheman blivit än mer överlastade.
Jag hoppas följaktligen att saken kommer att undersökas igen i framtiden och att sammanträdena på fredagsförmiddagarna kommer att återinföras, till förmån för parlamentets funktion.
.
Jag röstade för Ekonomiska och sociala kommitténs begäran om samråd, eftersom jag anser att kommitténs ställningstagande, alldeles bortsett från den rent procedurmässiga aspekten, är avgörande när det gäller det viktiga rättsliga instrument som kan komma att dominera unionens framtid under de kommande åren.
I en europeisk union som grundar sig på en inre marknad och en gemensam valuta och som gör anspråk på ett gemensamt medborgarskap är det i själva verket avgörande att vi lyssnar på församlingen, eftersom den ger en röst åt de olika ekonomiska och sociala gruppernas intressen.
Våra livs sociala väv utgörs av arbetsgivare, arbetstagare och företrädare för specifika verksamheter såsom jordbruk, hantverkare, små och medelstora företag och industrier, de fria yrkena, företrädare för konsumenter, för forskarvärlden och lärarkåren samt för den sociala ekonomin och för familjer.
Det är därför väsentligt att vi blir medvetna om hur de betraktar de frågor som påverkar dem direkt.
Jag hoppas också att samrådet kommer att tjäna till att uppmuntra den centrala bredare debatten om den nya konstitutionen – förhoppningsvis återspeglad i demokratiska folkomröstningar – vid gräsrötterna, bland medborgarna, genom olika ekonomiska och sociala grupper, i samverkan med de lokala myndigheterna och, naturligtvis, de politiska krafterna.
.
Jag röstade för begäran om samråd från Regionkommitténs sida, eftersom jag anser att kommitténs ställningstagande, alldeles bortsett från den rent procedurmässiga aspekten, är avgörande när det gäller det viktiga rättsliga instrument som kan komma att dominera unionens framtid under de kommande åren.
I en europeisk union som förordar beslutsfattande så nära medborgarna som möjligt och som respekterar subsidiaritetsprincipen är det i själva verket väsentligt att vi lyssnar på den politiska församlingen, som ger en röst åt lokala och regionala maktfaktorer.
Jag känner till Regionkommitténs förklaring av den 19 mars i år, i vilken kommittén förklarade att den skulle ansluta sig till projektet och den konstitutionella processen.
Jag skulle dock vilja få en mer detaljerad redogörelse för dess ståndpunkt i frågor som berör den direkt.
Jag hoppas också att samrådet kommer att tjäna till att uppmuntra den centrala bredare debatten om den nya konstitutionen – förhoppningsvis återspeglad i demokratiska folkomröstningar – vid gräsrötterna, bland medborgarna, genom olika ekonomiska och sociala grupper, i samverkan med de lokala myndigheterna och, naturligtvis, de politiska krafterna.
