# ID: svediakorp-gov448742
# author: De Palacio, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-09-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,350
# sentences: 46
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, mina damer och herrar!
Vi anser inte att situationen i Vitryssland är tillfredsställande, och resultaten av ansträngningarna för att bistå det civila samhället och stödja demokratiseringsprocessen är oerhört frustrerande.
Vi måste försöka förbättra vårt stöds funktion och verkan och därför förbättra effekten av alla de politiska åtgärder vi antar i avsikt att utöva påtryckningar för att främja Vitrysslands demokratisering.
Berlinmuren, som delade Europa, har fallit, och det är beklagligt att delar av järnridån finns kvar vid en av Europeiska unionens gränser.
Vissa fragment finns kvar, till exempel i Vitryssland, och om ett av målen för Europeiska unionens verksamhet och närvaro på global nivå är att stödja demokratiseringen och försvara de mänskliga rättigheterna, blir det målet och denna strävan helt klart än viktigare när det rör sig om en omedelbar granne, med andra ord, vid vår egen gräns.
Jag skulle vilja säga att vi i kommissionen inte kan godta Ryszard Czarneckis påstående om att vi bara bryr oss om Medelhavsområdet och inte Östeuropa.
Hur kan ni säga att vi inte har ägnat oss åt Östeuropa när vi, bland annat, har genomfört en utvidgning med åtta östeuropeiska länder – och ytterligare två östeuropeiska länder kommer att ansluta sig inom tre år.
Den dag Marocko, Algeriet, Tunisien och andra Medelhavsländer blir medlemmar av Europeiska unionen, då kommer jag att godta att vi bryr oss mer om Medelhavsområdet, men det är inte fallet nu.
Allt vi erbjuder Medelhavsländerna är en grannskapspolitik – de är vår södra flank –, och om ni betänker de demografiska siffrorna kommer ni att inse att vad som sker i Medelhavsområdet påverkar er avsevärt, även om ni kanske är i Polen.
Dessutom, om ni är i Polen – det vill säga i Europeiska unionen – är Medelhavsområdet ert problem, inte bara ett problem för italienarna, maltesarna, cyprioterna, spanjorerna, portugiserna eller fransmännen.
Medelhavsområdet är ett problem för er som polack och som medlem av Europeiska unionen.
Låt oss inte blanda ihop vare sig våra värderingar eller våra mål och prioriteringar.
Östeuropa, Europa – det finns ett skäl till att vi kallar oss själva Europeiska unionen –, är också vår prioritering.
Till den grad att vi har kunnat utvidga och växa – och vi fortsätter att göra det nu –, och ännu har inget tal hörts om att stänga dessa gränser.
Så låt oss se saker och ting som de verkligen är.
När det gäller de olika förslagen skall jag först tala om möjligheten att delta som observatörer vid den folkomröstning och det val som snart skall hållas i Vitryssland.
Jag skulle först vilja påpeka att den vitryska regeringen bara har bjudit in OSSE att delta som observatör – närmare bestämt dess kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter – och att parlamentet inte har bjudits in officiellt.
Europeiska unionen är beredd att samarbeta med OSSE, som har bjudits in att närvara som observatör endast vid parlamentsvalet, inte vid folkomröstningen, som vi anser att organisationen också bör bjudas in till.
Vi anser att det är viktigt att övervakningen utvidgas till folkomröstningen.
Vidare kommer vi att fortsätta att arbeta för att antalet observatörer skall ökas och, möjligen, att även ledamöter av Europaparlamentet skall kunna delta.
Vi måste komma ihåg att detta inte är fallet för närvarande och att vi måste bjudas in för att kunna delta i denna typ av verksamhet.
Nästa fråga som vissa talare tagit upp rör uppfattningen att våra insatser hittills inte har varit tillräckligt effektiva, att de inte ger resultat och att vi borde vara mycket mer aktiva.
Vi i kommissionen är beredda att främja denna verksamhet, men vi måste vara medvetna om att det finns gränser.
Vidare har några av er sagt att det inte räcker med andligt bistånd utan att det även behövs ekonomiskt bistånd.
Mina damer och herrar!
Jag skulle vilja påpeka att Vitryssland för närvarande ges bistånd i syfte att såväl främja demokratiseringen som forma och stärka det civila samhället, men vi vill öka detta bistånd.
Europeiska unionen kommer att behålla sitt stöd för det civila samhället och demokratisering, regionalt och humanitärt samarbete, grannskapsprogram och åtgärder som underlättar rörlighet i gränsområden.
Närmare bestämt anslår Europeiska unionen genom Tacisprogrammet 10 miljoner euro för 2005 – 2006, med fokus på att stödja det civila samhället, samarbeta inom området högre utbildning och mildra följderna av Tjernobylolyckan, som tyvärr var mer av en katastrof än en olycka.
Jag måste också påpeka att Europeiska initiativet för demokrati och mänskliga rättigheter kommer att spela en mycket framträdande roll i Vitryssland under de kommande åren.
Närmare bestämt kommer kandidaterna i Vitryssland 2005 – 2006 att kunna begära stöd inom ramen för två kampanjer som vi skall starta i avsikt att främja en kultur av mänskliga rättigheter samt demokratiska processer.
Jag skulle dock vilja betona – och jag sade detta i början av mitt tal i denna debatt – att myndigheterna i Vitryssland lägger administrativa hinder i vägen för alla de program för denna typ av bistånd som vi föreslår, och vi måste lyckas övervinna detta motstånd.
För att övergå till vissa mer specifika frågor: Är det möjligt att samarbeta med regionala eller till och med lokala förvaltningar?
Ja, förutsatt att de nationella myndigheterna i Vitryssland inte hindrar oss från att se till att löpande medel når sin bestämmelseort.
Finns det några medel?
Ja, och dessutom utnyttjas inte det befintliga taket på grund av de problem jag talar om, orsakade av de vitryska myndigheterna.
Vi är bekymrade över stängningen av tidningar, inskränkningarna i yttrandefriheten, förföljelserna – i några fall av oppositionella – och förbudet mot politiska partier.
Vi har naturligtvis protesterat och fortsätter att protestera.
I detta sammanhang kan nämnas att ministrarna i rådet (allmänna frågor) – det vill säga utrikesministrarna i unionens 25 stater – i går avgav en protest mot utvecklingen av situationen i Vitryssland.
Vi har protesterat mot stängningen av universitet – närmare bestämt universitetet i Minsk – och kommer att fortsätta att göra det, men vi måste vara medvetna om hur långt vi kan gå, och den gränsen fastställs i hög grad av myndigheterna i Vitryssland, som helt klart inte är en demokrati utan snarare en diktatur.
Mina damer och herrar, jag anser även att vi måste använda familjebanden mellan vitryska medborgare och medborgare i EU-länderna för att främja Europeiska unionens ideologi, som är en ideologi för frihet och mänsklig värdighet.
Jag menar vidare att vi måste främja politiskt samarbete mellan politiska partier så mycket som möjligt, och för detta ändamål finns det som sagt medel, det finns möjligheter, och parlamentet och dess ledamöter har en roll att spela.
Vi måste vara medvetna om att saker och ting inte är enkla, att det inte verkar som om de senaste åtgärder som vidtagits av Lukasjenkos regim kommer att förbättra situationen, men vi måste likväl tro på medborgarna i Vitryssland.
Det är heller inte fråga om att tala om för landets medborgare att de kommer att bli medlemmar av Europeiska unionen, vilket jag hörde vissa ledamöter säga för en stund sedan.
Det kommer i framtiden att vara de som bestämmer om de skall gå vidare med sin strategiska allians eller återförening med grannen Ryssland.
Vi kan inte ge oss in i en sådan diskussion, som skulle kunna skapa ytterligare spänning.
Det viktigaste målet är en fullständig demokratisering av Vitryssland, ekonomiskt stöd för att främja denna demokratisering, och sedan, när demokratiseringen väl har åstadkommits genom vår grannskapspolitik, stöd för utveckling och ekonomisk återhämtning samt förbättring av levnadsvillkoren i landet, som är ett europeiskt land och Europeiska unionens granne.
