# ID: svediakorp-gov448718
# author: Wurtz (GUE/NGL ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-09-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 749
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag är allmänt positivt inställd både till de flesta av de huvudfrågor som ni tog upp i ert anförande och till den inställning de grundas på, och på min grupps vägnar tackar jag er för era ord.
Det stärker vår övertygelse om att vi kan bygga upp ett mycket konstruktivt samarbete med er.
När det gäller företagsomlokaliseringarna, som ni nämnde, och även det lagstiftande arbete som väntar oss, vill jag inte dölja vår grupps djupa oro över kommissionens förslag till direktiv om avreglering av tjänster, det så kallade Bolkesteindirektivet, som innehåller ett förslag som praktiskt taget går ut på att värdlandets nuvarande lagstiftning skall ersättas av ursprungslandets lagstiftning.
Syftet är med andra ord att ursprungslandets sociala trygghetsbestämmelser skall gälla för företag som tillhandahåller tjänster inom EU.
Det är inte svårt att föreställa sig att en sådan bestämmelse skulle kunna ge upphov till social dumpning.
Vi skulle också välkomna att de åtgärder som förutses enligt Tammerfors II genomförs i sinom tid.
När det gäller halvtidsöversynen av Lissabonmålen, som ni också tog upp och enligt vilka vi 2000 lovade att vi skulle ha full sysselsättning och världens mest kunskapsbaserade ekonomi till 2010, bör vi inte vänta till mars 2005 innan vi tar itu med detta.
Nu är rätta tillfället för oss att bidra till debatten med de synpunkter vi har efter de senaste fyra åren, som har varit en upplysande erfarenhet.
Bortsett från vårt lagstiftningsarbete finns det dock vissa viktiga frågor på det civila området som vi måste ge oss i kast med och ta upp vid Europeiska rådet; nämligen vilken funktion Europeiska unionen bör fylla på världsarenan.
Ni nämnde några av dessa frågor i ert anförande: till exempel vårt tillvägagångssätt när det gäller kampen mot terrorism och värnande om global säkerhet, eller frågan om våra förbindelser med de sydliga länderna, i synnerhet länderna i södra Medelhavsområdet.
Jag tänker också på det alltmer oroande problemet med global uppvärmning och på mediekoncentrationen, som är en mycket aktuell fråga i många av EU: s medlemsstater.
Ni tog upp alla dessa frågor i ert anförande.
Det finns självklart ännu fler frågor, såsom behovet att vidta åtgärder för att bekämpa gissel som aids, tuberkulos och malaria, sjukdomar som sex miljoner människor i världen dog av förra året.
Alla här har frågor som kan läggas till listan över ämnen som absolut måste ha en plats på vår dagordning.
Ni har rätt i att det är en del av vårt ansvar att diskutera dessa frågor.
Slutligen vill jag, om ni tillåter, ta upp en tvärgående fråga som ni också nämnde: konstitutionen för Europa.
Jag är glad att ni sade att Europaparlamentet måste förändras till en verklig församling genom att inleda en öppen och pluralistisk debatt.
Jag anser att det är fel att parlamentet, när tiden är inne, – för att använda ett uttryck som förre ordföranden Valéry Giscard d ’ Estaing är förtjust i – begränsar sig till att tala om för våra medborgare vilket val som är det rätta, i synnerhet med tanke på att ett sådant föreläggande förmodligen skulle ha liten effekt på dem som frågar sig vilken riktning den europeiska integrationen tar; personer som på ett eller annat sätt företräder majoriteten av EU: s medborgare.
Tvärtom, och långt ifrån att undvika problem eller motstånd, måste vi i själva verket inleda en verkligt demokratisk, pluralistisk och öppen debatt om det civila samhället och inte bara förlita oss på kvasiinstitutionella dialogpartner vid toppmöten.
Denna debatt måste handla om de centrala punkterna i detta fördrag, som vi vill göra till en konstitution, och i synnerhet de punkter som EU: s medborgare bedömer den efter, det vill säga politiken och funktionen, vilka härrör från Europeiska enhetsakten och Maastrichtfördraget, eftersom syftet med konstitutionen är att ge dessa en permanent ställning.
Politiskt mod av detta slag är kanske i sig inte är den nya europeiska dröm som ni, herr talman, strävar efter, men det är åtminstone en hoppingivande innovation, ett positivt budskap riktat till våra medborgare och en god början, inte bara på denna nya valperiod, utan även – med en mer personlig hänvisning till er, herr talman – på er egen mandatperiod.
