# ID: svediakorp-gov448717
# author: Frassoni (Verts/ALE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-09-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 764
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Vi stöder den öppna och positiva inriktningen i ert tal och den långa lista med prioriteringar som ni har angivit huvuddragen för.
Vi kommer båda säkert att få mycket att göra under de kommande åren, men vi tror att den viktigaste utmaningen för parlamentet är att övervinna euroskepticismen och, som Watson också påpekade, att visa att vi inte är överflödiga.
Om vi vill att inte bara 40 procent utan 80 eller 90 procent av våra medborgare skall delta i valet 2009 är det tre saker vi måste bli bättre på än tidigare, och för att klara av detta måste vi nå bortom våra politiska skiljaktigheter och försöka stå emot den trend som redan kan skönjas här i parlamentet i dag och som gör parlamentet till en sorts bihang till rådet där parlamentsgrupperna mer och mer blir ett uttryck för maktrelationerna bland de olika nationella delegationerna snarare än oberoende och verkligt europeiska politiska organ.
Herr talman!
Parlamentet måste stifta bättre lagar.
Det måste visa rent praktiskt att det är möjligt att arbeta demokratiskt på överstatlig nivå och låta folket se att det fungerar.
Det måste handla som det internationella samfundets ögon i frågor där det inte finns utrymme för hyckleri eller dubbelmoral, såsom skyddet för de mänskliga rättigheterna och beslut om krig och fred.
Vad gäller vår roll som medlagstiftare får vi inte glömma att Europaparlamentet under åratal har varit tvunget att kämpa hårt för att vinna rådets och kommissionens respekt för sina befogenheter.
Just nu finns det fortfarande minst fyra olösta frågor som vi ber er att föra upp på dagordningen inför trepartsmötet med de andra institutionerna så snart som möjligt.
Först gäller det den ständiga frestelsen att på något sätt tänja på reglerna för att hindra parlamentet att till fullo utöva sina befogenheter.
Exempel på detta är PNR – överenskommelsen med Förenta staterna om utlämnande av passageraruppgifter – och kommittéförfarandet om genmodifierade organismer, men jag skulle kunna nämna andra.
Detta är en verklig politisk fråga som ni måste ta upp personligen.
För det andra gäller det översynen av tillgången till känsliga dokument.
Även här gör kommissionen och rådet vårt liv besvärligt som företrädare för folket.
Ett av många exempel är överträdelseförfarandena.
Kommissionen har klart och tydligt hävdat att den vill minska sitt inflytande i denna fråga och vi har inte tillgång till dessa förfaranden, vilket mycket ofta hindrar rättvisan att ha sin gång.
Vi anser att er roll som talman i denna institution är av största vikt även när det gäller den här frågan.
För det tredje måste vi upprätta ett interinstitutionellt handelsavtal genom att delvis försöka föra fram de regler som skall avgöras genom det konstitutionella fördraget.
De andra talarna har redan nämnt ledamotsstadgan och därför behöver jag inte breda ut mig alltför mycket om den.
Vi måste verkligen införa stora interna förbättringar.
Vi motsätter oss en brådstörtad lagstiftning som genomdrivs vid första behandlingen och lagstiftningsuppgörelser som endast ingås mellan stora grupper, vilket ofta inträffade under sista delen av valperioden, medan vi är för en mer systematisk, mer politisk och effektiv användningen av vår befogenhet att ta initiativ till lagstiftning – en befogenhet som vi själva glömmer att vi har.
Jag har talat om parlamentet som ett laboratorium för överstatlig demokrati.
Vi är övertygade att vi måste blanda oss i debatten om ratificeringen av det konstitutionella fördraget, men vi måste undvika misstaget att föra fram alltför ensidiga åsikter och stänga dörren för dem som inte anser att fördraget är den bästa lösningen för morgondagens Europa.
Jag menar att vi måste vinna över även dem på vår sida genom att försöka att övertyga dem.
Jag upprepar att parlamentet också måste handla som det internationella samfundets ögon.
Herr talman!
Vi är fast övertygade att återinförandet av underutskottet för mänskliga rättigheter kan göra att parlamentet åter blir en plats där vi kan kämpa realistiskt och uppnå resultat inom området för de mänskliga rättigheterna i stället för det retoriska forum för önsketänkande som det har blivit under de senaste åren.
Vi hoppas att vi kan räkna med ert stöd för att garantera att underutskottet kan arbeta helhjärtat och självständigt för att återuppbygga sitt stora nätverk av kontakter och samarbete med dem som stöder de mänskliga rättigheterna i världen genom att ge dem en röst och legitimitet, så att det på lång sikt kan bli ett eget utskott.
