# ID: svediakorp-gov448715
# author: Schulz (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-09-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,131
# sentences: 37
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, fru vice kommissionsordförande, mina damer och herrar!
Jag tackar er, herr talman, för ert anförande.
Ni behandlade de punkter som vi i Socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet anser vara grundläggande för den framtid vi står inför, och därför gläder det oss att ni har talat om dem.
Jag kan inte beröra alla de punkter ni tog upp, och det skulle jag inte heller vilja göra, men jag skulle vilja återkomma till några av de nyckelord ni använde, eftersom de avgör i vilken riktning parlamentet måste utvecklas.
I ert tal hänvisade ni ofta till de båda källor som Europeiska unionen får sin legitimitet ifrån, nämligen rådet och parlamentet.
I konstitutionen talas det om en union av stater och folk där staterna företräds av rådet och folken av parlamentet, och därför är det rätt att parlamentet skall representera de europeiska folkens mångfald.
För vår grupp innebär detta också till exempel att de språkliga arrangemangen i parlamentet inte utgör något betungande och onödigt ont, utan att de måste vara en garanti för de europeiska folkens mångfald och göra det möjligt för denna mångfald att – i ordets sannaste bemärkelse – komma till tals.
Av denna anledning är jag tacksam att ni talade om att ni har inrättat en arbetsgrupp för att ordna saker och ting på ett effektivt sätt, vilket emellertid också i fortsättningen bör göra det möjligt för varje man och kvinna i Europeiska unionen att, oberoende av utbildning, få möjlighet att väljas in i och arbeta i parlamentet.
Detta innebär även att se till att de blir förstådda, vilket jag uppfattar som en viktig aspekt för att stärka den europeiska demokratin.
Ni talade också som företrädare för parlamentet genom att brännmärka alla dem som tror att terrorismen bara kan bekämpas med maktspråk, och det är jag mycket tacksam för.
De som inleder krig under förevändning att de bringar frihet, demokrati och mänskliga rättigheter men som i stället sprider kaos, oordning och importerade plågoandar kan inte bli förvånade om deras handlingar bidrar till att främja terrorism.
De som försöker motverka terrorismen genom att återinföra dödsstraffet möter våld med våld.
Att undergräva demokratin genom att påstå sig kunna bekämpa terrorismen på ett bättre sätt är inte rätt sätt att gå tillväga.
Terroristerna förstår sitt eget språk, och när de själva tillgriper våld är våld – ett legitimt statligt våld – det svar som krävs för att återställa ordningen.
Men vad samhället behöver är en öppen dialog och att ovillkorligt och utan fruktan acceptera den ” andre ”, vem han än är i denna situation.
Det är konflikten mellan civilisationerna som ger upphov till fortsatt terrorism, medan den form av dialog som ni har beskrivit kunde vara en väg ut ur terrorismens fälla.
Därför tackar jag er för att ni i så tydliga ordalag tog upp denna punkt.
Ni talade om Turkiets anslutning och om de beslut som nu måste fattas.
I morse läste jag i en av de stora tyska dagstidningarna att debatten i denna fråga skär rakt igenom grupplinjerna här i parlamentet och att alla våra politiska grupper visar upp en annorlunda bild.
Det kommer som en överraskning för mig, eftersom jag alltid har haft intrycket att bara en grupp var enig i denna fråga och att bilden i alla de andra varierade.
Denna förmiddag vet vi att det finns olika åsikter inom varje grupp i parlamentet.
Slutligen måste varje enskild ledamot själv väga fördelarna med att gripa ett kortsiktigt politiskt och ekonomiskt tillfälle mot att ta långsiktiga, för att inte säga geostrategiska hänsyn, i synnerhet när det handlar om hur olika kulturer skall kunna integreras i unionen, men med rätta påpekade ni att det är vi som måste fatta detta beslut och att det är otänkbart att fatta det utan Europaparlamentet.
I denna fråga måste parlamentet alltså ta ställning, och vi i den socialdemokratiska gruppen kommer att bidra till debatten, ett bidrag som naturligtvis inte kommer att bli enhetligt, eftersom det även inom vår grupp finns skilda åsikter.
En sak som vi inte får förlora ur sikte när vi diskuterar vår Turkietpolitik är att Europas handlingssätt måste stöttas av trovärdiga påståenden och löften som avges på den internationella arenan.
Jag kan knappast föreställa mig att man under en period av fyrtio år kan ge upprepade löften till ett land och ålägga det fler och fler nya krav som det sedan uppfyller, för att slutligen säga att hela processen inte har tjänat något till och att alla deras ansträngningar har varit förgäves.
Vilken kritik vi än kan – och måste – framföra mot Turkiets inrikessituation, är det ett uppenbart faktum att utsikten till anslutning under de senaste tre åren har gjort fler reformer möjliga i detta land än under de föregående fyrtio åren av diskussioner.
Detta är något som vi inte får förlora ur sikte.
När det gäller ledamotsstadgan och den ökade effektiviteten sade ni det som måste sägas.
Vi stöder den strategi ni beskrev, och om ni går vidare kan ni lita på vårt helhjärtade stöd.
Jag vill avsluta med att säga något om era kommentarer till utfrågningen av kommissionärerna.
Vi inom socialdemokratiska gruppen vill utnyttja detta tillfälle till att klargöra att den tillträdande kommissionen måste ta ert uttalande på allvar att ” konkurrens och social sammanhållning är två sidor av samma mynt ”.
De som tror att det enda Europa behöver är konkurrens och att social sammanhållning inte är lika viktigt förstör Europas grundval, eftersom det har varit den sociala modell som har gjort Europa starkare.
Det är för denna sociala modell som vi inom socialdemokratiska gruppen kommer att kämpa, även mot dem inom kommissionen som är benägna att betona konkurrensen över allt annat.
När vi frågar ut varje enskild kommissionär kommer vi därför att betona projektet med det sociala Europa.
Låt mig avslutningsvis säga att vem som än infinner sig och presenterar sig kommer att bedömas utifrån sina politiska uttalanden och inte på grund av sitt politiska förflutna. [lt] 0} Faktum är, herr Poettering, att om Lazlo Kovac inte hade varit Gyla Horns utrikesminister hade Tyskland inte återförenats.
Det var den ungerska regeringen där Lazlo Kovac tjänstgjorde som gjorde det möjligt att ena Tyskland.
Jag välkomnar Lazlo Kovac som europé – låt mig säga det från början – och jag vill säga till dem som försöker förvandla utfrågningarna av kommissionärerna till ett slag om ideologiska principer att de kommer att få se.
