# ID: svediakorp-gov448704
# author: Vanhecke (NI ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-09-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 303
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
I debatten om den miljökatastrof där fartyget är inblandat hoppas jag att ni låter mig framföra några enligt min mening mycket viktiga synpunkter.
För det första har den miljökatastrof som det eventuellt är tal om att göra med giftigt avfall från värmekraftstationer.
Kanske är det således dags att sluta att peka ut kärnenergin som den enda syndabocken.
I exempelvis mitt land har regeringen åtagit sig att avveckla kärnkraften helt och hållet inom en förutsebar framtid.
Det är högst diskutabelt om miljön kommer att vinna på detta efterhand, eftersom det i dag inte finns några verkliga alternativ.
Detta illustrerar återigen att det riktigt konkreta och allvarliga problemet med giftigt avfall inte bara är ett resultat av kärnkraften.
För det andra är jag EU-skeptiker.
Jag är mycket kritisk till att EU blandar sig i och till att EU griper in alltför mycket i medlemsstaternas politik och kultur men däremot inte i miljöskyddsfrågor, vilka kräver ett så nära samarbete som möjligt.
Detta är faktiskt ett av få områden där ett mycket nära samarbete är en absolut nödvändighet, men där framstegen har varit minimala.
Ett sådant samarbete kan också legitimeras demokratiskt med allmänhetens samtycke.
För det tredje slår vi återigen fast att vi måste sträva efter bästa möjliga förbindelser med vårt grannland Turkiet.
Jag fruktar för framtiden om en blind europeisering i detta grannland skulle skapa intrycket att landet med tiden verkligen kan bli medlem av Europeiska unionen.
Turkiet är inte ett europeiskt land, varken geografiskt, kulturellt eller historiskt, och vi måste ha modet att säga det.
Det är bara med en sådan uppriktig inställning som vi – nu och i framtiden – kan bibehålla utmärkta och nära vänskapsförbindelser med vår turkiska granne.
