# ID: svediakorp-gov448689
# author: Costa, Paolo (ALDE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-09-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 538
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, fru kommissionär, mina damer och herrar!
Skälet till att jag som företrädare för utskottet för transport och turism ställer denna muntliga fråga till kommissionen och rådet, i hopp om att de på något sätt kan ta den i beaktande, bottnar i en djup oro.
Under dessa år av försök att minska luftföroreningarna och deras inverkan på klimatförändringen, växthuseffekten och de effekter som nämndes för några minuter sedan, har Internationella civila luftfartsorganisationen varit ett av de organ som medverkat till att utarbeta en politik i syfte att minska luftföroreningar från flygplan.
I denna politik fastställdes också vilka ekonomiska styrmedel – de så kallade marknadsinstrumenten – och frivilliga åtgärder man skulle använda, liksom att det skulle finnas möjlighet till handel med utsläppsrätter och att införa avgifter och skatteinstrument för att minska detta slags föroreningar.
Tyvärr verkar det som om Internationella civila luftfartsorganisationen på sistone har börjat luta åt en annan ståndpunkt.
Genom nyligen fattade beslut fick denna organisation i stort sett en uppgift som i mångt och mycket påminner om genomförandet av Kyoto-avtalet, och som omfattade utarbetandet av riktlinjer för organisationen i syfte att göra det möjligt för de olika länderna eller för organisationer som Europeiska unionen att sedan införa samma normer.
Nu står vi dock inför risken att organisationen vid sitt nästa möte, som kommer att äga rum i Montreal mellan den 28 september och den 8 oktober, kommer att lägga fram en ändring som skulle innebära att möjligheten att använda marknadsinstrument för att minska föroreningarna från flygplansmotorer försvinner, vilket i så fall innebär att hela politiken tar ett steg bakåt.
Redan detta är i sig allvarligt.
Medan vi debatterar, medan vi blir alltmer övertygade om vilka problem vi står inför, medan bevisen på kopplingen mellan flygplansutsläpp och effekterna på luftkvaliteten hopar sig, skulle detta steg bakåt vara särskilt allvarligt.
Trots de framsteg som gjorts med att utarbeta organisationens riktlinjer, som syftar till att göra det möjligt för länder att anta, driva eller skapa en marknad för handel med utsläppsrätter och eventuellt att använda skatteinstrument, ställs vi inför en ändring som stöds av både Förenta staterna och andra länder, och som inte bara skulle sätta stopp för organisationens politik utan till och med förhindra att exempelvis Europeiska unionen vidtar åtgärder i denna riktning.
Min fråga till kommissionen och rådet är därför om de är medvetna om denna fara, om de delar denna oro och, följaktligen, vad de avser att göra för att förhindra att vi tar ett sådant steg bakåt.
För det andra undrar jag vilka åtgärder de avser att vidta för att Europeiska unionen skall behålla sin rätt att tillämpa åtgärder av detta slag, att skapa en marknad för handel med utsläppsrätter eller att införa skatteåtgärder som syftar till att motverka användningen av kraftigt förorenande bränsle både inom och utanför Europeiska unionen.
Sammanfattningsvis är min fråga vad de tror att de kan göra för att Internationella civila luftfartsorganisationen skall kunna fortsätta att driva sin politik, eller åtminstone för att Europeiska unionen skall ha rätt att kunna fullfölja den.
