# ID: svediakorp-gov448601
# author: Ludford (ALDE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-07-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 608
# sentences: 30
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Fru talman!
Låt mig först uttrycka min tillfredsställelse över att för första gången få tala här i kammaren som ledamot av den utvidgade Gruppen Liberalers och demokraters allians för Europa.
Jag är mycket nöjd med denna utveckling.
Herr Barroso!
Jag medger att jag hade lite förutfattade meningar innan jag lyssnade till er.
Ni utsågs genom ett ganska eländigt mellanstatligt köpslående, vilket inte var särskilt imponerande.
Jag var inte så förtjust över er entusiasm för, enligt min mening, det missriktade och olagliga kriget i Irak.
Men jag är imponerad av era färdigheter när det gäller kommunikation och presentation, och ert starka engagemang för en framgångsrik union och en stark kommission.
Jag är också imponerad av era bedyranden att ni inte ämnar stå i skuld till medlemsstaterna, och särskilt av att ni inte vill ha några superkommissionärer.
Jag kommer därför att rösta för er.
Jag undrar emellertid hur konsekvent och verkligt tillförlitlig ni kommer att visa er vara.
Ni säger till exempel att ni kommer att sikta på att få åtta eller nio kvinnliga kommissionärer, vilket jag naturligtvis stöder.
Men vad kommer ni att göra om Storbritannien insisterar på att utse Peter Mandelson, Frankrike Jacques Barrot, Tyskland Günter Verheugen och Italien Mario Monti?
Vad gör ni om de mindre länderna menar att eftersom ni misslyckats med att få dessa stora pojkar att byta kön, varför skall då de genomföra en könsbytesoperation?
Alla är teoretiskt sett för en jämn könsfördelning, men finner svepskäl för att inte genomföra det i praktiken.
Jag önskar verkligen er all övertygelse och beslutsamhet i denna fråga, men jag kommer att följa utfallet med intresse.
Jag kan inte riktigt få ihop er omsorg om kvinnorna med vad som händer i Portugal, där åtal har väckts mot några kvinnor för att de genomgått aborter.
I ett läge där Bushadministrationen har återkallat finansieringen av internationella organisationer som ägnar sig åt kvinnors reproduktiva hälsa, om de så bara tar med rådgivning om aborter i sin verksamhet, är det mycket viktigt att den nya kommissionen fortsätter det arbete som letts av Poul Nielson och som handlar om att EU skall ersätta de nedskärningar som Förenta staterna gjort.
Det innebär att vi skall stå emot George Bush.
Jag hoppas vi kan lita på er.
För det andra är jag bekymrad över att ni vill vara allting för alla människor.
Ni beskriver er själv som en mittenpolitiker, en reformpolitiker och en socialdemokrat, men ni hör till den konservativa gruppen.
Ni påminner mig lite grand om er kollega Tony Blair.
Jag är inte säker på i vilken politisk riktning ni verkligen är på väg.
Det finns fördelar med pragmatismen, men vi behöver känna till hur ni kommer att välja när det kommer till kritan, och vilka principer ni inte kommer att kompromissa om.
Slutligen hoppas jag att vi kan lita på er när det gäller medborgerliga friheter och mänskliga rättigheter.
Er kollega, Antonio Vitorino, har gjort ett utmärkt jobb, och på det hela taget lyckats med balansgången mellan frihet och säkerhet.
Men trycket ökar på att man skall offra den personliga friheten i strävan efter säkerheten, kompromissa om våra humanitära skyldigheter gentemot flyktingar, och underlåta att integrera lagliga invandrare.
Europeiska unionen misslyckades med att fatta en gemensam ståndpunkt om Guantánamobukten.
Jag hoppas att vi kan lita på er i framtiden när det gäller att prioritera medborgerliga friheter och mänskliga rättigheter.
