# ID: svediakorp-gov448332
# author: Von Boetticher (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-05-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 709
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag skulle vilja rätta er.
Jag tror att det av protokollet kommer att framgå att min kollega Hubert Pirker avstod från sina två minuter så att jag har fyra minuter.
Herr talman, mina damer och herrar!
Utvidgningen österut av vår europeiska union den 1 maj till det som nu är 25 länder skedde inte över en natt – det var en tioårig process som krävde enorma ansträngningar både av det gamla EU och av de nya medlemsstaterna.
Inom området rättsliga och inrikes frågor var många medborgare i EU: s gamla medlemsstater rädda för ökad brottslighet efter utvidgningen.
Här gjorde emellertid anslutningsförhandlingarna och ett mycket omfattande samarbete med de nya medlemsstaterna att vi kunde uppnå en hel del.
Vem skulle för tio år sedan ha trott att tyska och polska gränsvakter en dag skulle kontrollera sina gränser gemensamt?
De nya medlemsstaterna var också mycket framgångsrika när det gällde att bekämpa inhemska brott, och de gamla medlemsstaterna fick därför ofta överge sina fördomar.
Inför alltfler hot, särskilt från den internationella terrorismen, måste vi i framtiden i ännu högre utsträckning agera som européer.
Efter attacken den 11 september i New York såg vi vad som tyvärr var ett enstaka framsteg i vår gemensamma politik inom rättsliga och inrikes frågor, då en mängd beslut fattades på rekordtid: den europeiska arresteringsordern, en gemensam definition av terrorismen, som innefattar en ram för påföljder och frysning av alla medel för terrorsyften.
Efter bara ett år avtog tyvärr intresset, och vi här i kammaren lyckades inte ens stärka Europolsystemet för att bekämpa terrorismen.
Ännu en gång agerade nationerna på egen hand, och det blev aktuellt med nationell lägesmarkering.
Först efter de tragiska bombexplosionerna i Madrid hamnade frågan återigen högst upp på vår dagordning.
I rådet inrättades snabbt en tjänst som samordnare för kampen mot terrorism, tyvärr utan någon egentlig makt.
De åtgärder som vidtogs efter den 11 september 2001 – dvs. för nästan två och ett halvt år sedan – har ännu inte genomförts i medlemsstaterna.
Resultatet är att parlamentet och Europeiska unionen har gjort sina läxor men inte medlemsstaterna, så de kommande viktiga frågorna står redan på dagordningen för en nu utvidgad union.
Vår visumpolitik måste harmoniseras och innefatta inrättandet av ett system för visuminformation.
Standarder för gränsskydd måste göras enhetliga och kontrolleras av ett europeiskt kontor för gränsskydd, och den andra generationen av Schengens informationssystem måste äntligen slutföras.
Europol måste bli ännu mer delaktigt i den nationella kampen mot brott och få mer arbetskraft, och vi behöver snarast den europeiska allmänna åklagaren för att effektivt kunna bekämpa bedrägeriet i Europeiska unionen.
Inom denna ram behöver de nya medlemsstaterna vidta ännu mer avgörande åtgärder mot korruption än vad som hittills skett.
Samarbetet med tredjeländer behöver också utökas, eftersom terrorismen inte bara skall bekämpas i Europa utan i hela världen.
Under denna mandatperiod har vi uträttat en hel del för EU-medborgarnas säkerhet.
En stor del gick emellertid om intet som ett resultat av behovet av enhällighet i rådet och på grund av nationell egoism.
Det är anledningen till att det knappast finns ett område där ikraftträdandet av det konstitutionella fördraget är så viktigt som inom politiken för rättsliga och inrikes frågor.
Det enda sättet för EU med 25 medlemmar att effektivt kunna bekämpa terrorismen och den organiserade brottsligheten är om vi genomför enklare och mer öppna förfaranden.
Rådet måste i synnerhet gå över till omröstning med majoritet.
När fördraget trätt i kraft bör dessutom budgeten ökas betydligt, eftersom inte bara jordbruk och ekonomiska strukturer utan även säkerhet kostar pengar.
Jag hoppas därför på ett konstruktivt och särskilt fokuserat samarbete i det nyvalda parlamentet.
Ni förtjänar vårt tack, kommissionär Vitorino.
Vi var inte alltid överens i asylfrågor, men vi gav er alltid starkt stöd när det gällde rättsliga och inrikes frågor, och jag hoppas att det var detta som orsakade starka applåder från vänster, eftersom det visar att vi i framtiden kommer att kunna agera tillsammans och bli starkare än vi varit tidigare.
