# ID: svediakorp-gov448285
# author: Krasts (UEN ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-05-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: LV
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 461
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– När man tittar på de halvtomma bänkarna kan man bara konstatera att många av oss fortfarande är påverkade av de spännande tilldragelserna vid anslutningen, men arbetet måste fortsätta.
Den största utvidgningsrundan i EU: s historia har framkallat intensiva debatter om behovet av att reformera EU, och den mest betydande manifestationen av dessa ansträngningar är förberedandet av och diskussionen om utkastet till Europeiska unionens konstitution.
Det tänks och talas mindre om hur de socioekonomiska effekterna av EU: s utvidgning kan omvandlas till en framgång för EU med femton medlemsstater, liksom för de nya medlemsstaterna.
Till Europeiska unionen har anslutits länder med i grunden olika nivåer på den ekonomiska och följaktligen också den sociala utvecklingen.
Det innebär att utvidgningen kräver en ny förståelse för olika sätt att garantera EU: s socioekonomiska tillväxt.
Jag vill erinra om att Europeiska unionens gemensamma marknad skapades i syfte att främja dess medlemmars konkurrenskraft, och den grundar sig på fyra grundläggande friheter.
Nära nog alla EU: s 15 medlemsstater, med undantag för Förenade kungariket, Irland och Sverige, det senare landet med ett beundransvärt resultat av omröstningen i riksdagen som gick mot regeringens förslag, har infört en övergångsperiod för den fria rörligheten för arbetare från de nya medlemsstaterna.
Strax innan grundvalen för de återstående tre trädde i kraft hördes ännu starkare röster om skattedumpning, orättvis skattekonkurrens; det talades om behovet av skatteharmonisering, trots att Europeiska konventet nyligen hade avfärdat denna idé.
Här och där befarar man en möjlig kapitalflykt till de nya medlemsstaterna, som kan följas av att arbetstillfällen eventuellt kommer att försvinna i riktning mot öster.
Ekonomerna kommer aldrig att upphöra att diskutera den rätta skattenivån.
Såvitt jag vet har hittills enbart Österrike reagerat på ett lämpligt sätt på den eventuella flykten av arbetstillfällen genom att man planerar att sänka nivån på bolagsskatten.
Irlands skattepolitik har, till exempel, gjort landet särskilt attraktivt för investeringar från multinationella företag.
Enligt min åsikt visar besluten i Sverige, Förenade kungariket, Irland och Österrike en sund reaktion på de utmaningar som utvidgningen av EU har medfört.
Det är bara på så sätt som EU: s utvidgning kommer att ge unika möjligheter till ett enande av Europa och att snabbare lösa upp den nationella politikens stress i medlemsstaterna.
Vi måste se realistiskt på saker och ting – stödet till de nya staterna från Europeiska unionens gemensamma medel, som jag sätter mycket stort värde på, räcker inte till för att snabbt kunna övervinna de befintliga socioekonomiska skillnaderna mellan de olika medlemsstaterna, oavsett vilken noggrann inriktning och mångdubblad effekt det än får.
Utvidgningen av EU ...
