# ID: svediakorp-gov448234
# author: Mavrou (GUE/NGL ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-05-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 375
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Debatterna under dessa dagar präglas kanhända av firandet.
Jag vill dock påpeka att utvidgningen av EU, förutom vad den innebär i historiskt, politiskt och ekonomiskt hänseende, för oss också är en enorm utmaning för ett Europa utan skiljemurar och utan uteslutning.
Tyvärr innebär de val EU nu gör, ekonomiskt och socialt, att den sociala klyftan vidgas i stället för att överbryggas.
Om vi därför ser realistiskt på försummelser och problem skulle jag vilja framhålla att EU som helhet måste titta närmare på stödet till de nya medlemsstaterna, så att sammanhållningen – både den ekonomiska och den sociala – och tillvaratagandet av medborgarnas rättigheter kan gå framåt.
Utvidgningen går emellertid vidare.
Utsikterna att under de kommande åren kunna införliva Bulgarien och Rumänien med EU är goda, om man inte bara ser till uppfyllandet av vissa kriterier utan även till verkliga förbättringar av livet för medborgarna i de länderna.
När det gäller Turkiet anser jag att utvidgningen och de stärkta förbindelserna mellan EU och detta land gynnar både Turkiet och dess demokratisering och freden och stabiliteten i området.
Det är i detta perspektiv vi ser Cyperns bidrag till EU.
Vi menar att Cypern kan och måste användas som en bro mellan EU och östra Medelhavsområdet, särskilt Mellanöstern.
Vi skulle naturligtvis ha kunnat spela denna roll på ett mycket effektivare sätt om Cypernfrågan varit löst när vi anslöt oss till EU den 1 maj.
Tyvärr gav inte folkomröstningen, uttrycket för folkets vilja, det resultat vi alla hoppats på.
Vi måste tolka folkomröstningsresultatet på rätt sätt.
Som vi ser det innebär den grekcypriotiska befolkningens nej i folkomröstningen varken ett avvisande av lösningen på Cyperns återförening eller, om ni så vill, ett avvisande av själva den plan som FN: s generalsekreterare lagt fram.
Det är ett uttryck för osäkerhet; det är ett uttryck för farhågor i fråga om lösningens genomförbarhet, och vi skulle vilja att Europaparlamentet uppmärksammade detta och bidrog till att skapa de förutsättningar som krävs för att en stor majoritet av både grekcyprioter och turkcyprioter skall ge sitt stöd till öns återförening som en federation.
