# ID: svediakorp-gov448228
# author: Nielson, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-05-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,019
# sentences: 42
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
En av uppgifterna för det utvidgade EU blir att fortsätta utvidgningsprocessen.
Vårt gemensamma mål är att slutföra anslutningsprocessen för Bulgarien och Rumänien 2007.
Detta beror givetvis på om båda länderna avslutar förhandlingarna och alla nödvändiga inre reformer.
År 2004 blir även avgörande för Turkiet, och den rapport och rekommendation som kommissionen skall lägga fram i höst blir ett av de sista stora besluten under vårt mandat.
Turkiets möjligheter beror på om landet uppfyller de politiska kriterierna, såsom fallet var för alla de andra kandidatländerna.
Ordningsföljden är given.
Först de politiska kriterierna, sedan förhandlingarna.
I fråga om staterna på västra Balkan stödde Europeiska rådet, som ni vet, vid mötet i Thessaloniki förra året fullt ut ett europeiskt perspektiv för staterna på västra Balkan, som kommer att utgöra en integrerad del av Europeiska unionen när de har uppfyllt villkoren för anslutning och de så kallade politiska och ekonomiska kriterierna och även kan visa att de är redo att ikläda sig medlemskapets förpliktelser.
För två veckor sedan redogjorde mina kolleger kommissionärerna Chris Patten och Günter Verheugen här i kammaren för kommissionens yttrande om Kroatiens anslutning, och kommissionen drog slutsatsen att Kroatien uppfyller de politiska kriterierna för medlemskap, och har rekommenderat att förhandlingar skall inledas.
Saken kommer nu sannolikt att tas upp av Europeiska rådet på mötet i juni.
Kammaren har alltid visat sitt fulla stöd för och engagemang i utvidgningsprocessen.
Min kollega kommissionär Günter Verheugen skulle ha tyckt om att vara här i dag.
I mars debatterade han med kammaren om de sista stegen i anslutningen av de tio nya medlemsstater som anslöt sig till oss i förra veckan och utsikterna till anslutning för Rumänien och Bulgarien, liksom även om dagsläget när det gäller Turkiet.
För mindre än två veckor sedan rapporterade han inför plenum om de sista förberedelserna för Cyperns anslutning och påminde då än en gång om att EU absolut skulle föredra att ett enat Cypern anslöt sig till unionen.
Som vi alla har sett under mellantiden uppfylldes inte denna önskan från unionens sida, och till följd av demokratiska folkomröstningar som hölls på ön den 24 april förkastades Annanplanen för öns återförening.
Kommissionen beklagade djupt att den grekcypriotiska sidan inte godkände den allsidiga lösningen av Cypernproblemet, men vi måste respektera folkets demokratiska beslut.
Kommissionen gratulerade turkcyprioterna varmt till deras ” ja ” -beslut.
Det signalerar en tydlig önskan hos folkgruppen att lösa öns problem.
I förra veckan, i folkomröstningsresultatens kölvatten, inlät sig parlamentets utskott för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik i en livlig diskussion under vilken kommissionär Günter Verheugen betonade EU: s föresats att lägga fram allsidiga förslag i syfte att göra slut på den turkcypriotiska sidans isolering och underlätta Cyperns återförening genom att uppmuntra den turkcypriotiska sidans ekonomiska utveckling.
På sitt möte i Luxemburg den 26 april uppmanade rådet kommissionen att göra det, och ekonomiskt stöd uppgående till sammanlagt 259 miljoner euro kommer att öronmärkas för detta syfte.
Kommissionen har redan påbörjat den nödvändiga planeringen för ändamålet och avser att lägga fram allsidiga förslag om handel- och biståndsåtgärder inom de närmaste veckorna.
Det kommer att behövas en ny samarbetsanda mellan de två folkgrupperna för att genomföra de meddelade åtgärderna.
Jag kan i detta skede bara påminna om kommissionens ståndpunkt, att turkcyprioterna inte får straffas till följd av situationen och att vi såväl måste hjälpa dem att bryta sin ekonomiska isolering som fortsätta att föra dem närmare unionen.
Låt mig nu övergå till våra grannar utanför det utvidgade EU.
I höstas hade kammaren tillfälle att debattera EU: s grannskapspolitik.
Denna politik har utvecklats som ett svar på de nya möjligheter och utmaningar som skapats i och med utvidgningen.
Tillsammans erbjuder unions länder våra grannar i öster och söder en ambitiös politik som grundar sig på gemensamma värderingar och intressen och som syftar till att förhindra att nya skiljelinjer uppstår på och runt vår kontinent och till att utvidga området av fred, stabilitet och välstånd.
EU: s grannskapspolitik är skild från frågan om eventuell anslutning till EU.
Även om vi inte stänger några dörrar handlar EU: s grannskapspolitik inte om framtida utvidgningar, eftersom den riktar sig till grannar som för närvarande inte har någon utsikt till anslutning.
Vi kommer i detta skede att bygga vidare på den befintliga institutionella ramen i våra förbindelser, på associerings- eller partnerskaps- och samarbetsavtalen.
Differentiering är ett centralt begrepp i EU: s grannskapspolitik.
Differentieringen är en följd dels av de olikartade situationerna i partnerländerna, dels av ländernas förhållande till unionen.
EU: s grannskapspolitik grundar sig på principen om samägande i linje med Europeiska unionens uppfattning att ingen kan påtvingas politiska och ekonomiska reformer och att framgångsrikt samarbete bara kan bygga på ömsesidiga intressen och principen om jämlika partner.
Under de senaste månaderna har vi utvecklat de olika aspekterna av denna nya politik, och i nära samråd med våra partner förbereder vi ett första paket handlingsplaner, vilket skall antas gemensamt med dem.
Dessa handlingsplaner kommer att fastlägga både de överenskomna prioriteringarna för våra förhållanden på centrala områden och mekanismer som garanterar att de genomförs i rätt tid.
Kommissionen kommer i nästa vecka att lägga fram ett strategidokument om EU: s grannskapspolitik, jämte landsrapporter om den första gruppen länder.
Handlingsplanerna kommer att ge unionens förbindelser med partnerländerna ny politisk fart.
Handlingsplanerna kommer att inriktas på politisk dialog och reform, handel, marknads- och regelreformer, samarbete på områdena energi och transport, informationssamhället, miljön och mellanmänskliga kontakter.
Det innehåll och de prioriteringar som överenskoms med respektive partnerland kommer att skilja sig åt och bero på de särskilda omständigheterna i landet.
Planerna kommer att omfatta centrala åtgärder på ett begränsat antal prioriterade områden samt en tydlig tidshorisont.
Man räknar med att handlingsplanerna kommer att antas senare i sommar.
