# ID: svediakorp-gov448172
# author: Grabowska, Genowefa (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-05-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 559
# sentences: 35
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Alla länder och alla internationella organisationer behöver en konstitution.
En konstitution slår fast organisationens eller landets struktur och dess medborgares rättigheter.
När Europeiska unionen var mindre kunde den verka på grundval av fördrag som successivt ändrades.
En union som består av 25 stater, och i framtiden 27 eller fler, måste däremot ha ett tydligt institutionellt system och en klar maktdelning.
Den måste fungera effektivt och framför allt komma närmare medborgarna.
Därför var det rätt och nödvändigt att i Laeken fatta beslutet att sammankalla ett konvent om Europas framtid, som skulle sammanställa ett förslag till konstitution.
Jag deltog i konventets förhandlingar och kan vittna om den höga kvaliteten på det arbete som det presterade.
Jag uppskattar det ypperliga kvaliteten på det arbete som Europaparlamentet och de olika ordförandeskapen har gjort och måste tacka dem för det.
Det konstitutionsförslag som Europeiska rådet har lagt fram har verkligen visat sig vara en utmärkt grund för vidare diskussioner.
På sina håll ger det dock upphov till tvivel, känslosvall och debatter.
För att kunna svara på frågan om hur bra konstitutionen måste vara måste vi fundera på vilket slags konstitution som Europa vill ha.
För det första vill Europa och dess folk ha en konstitution som ger säkerhet och frihet från våld och terrorism.
Detta är det slags Europa man vill ha.
Därför är det viktigt att fundera på om ett stycke om terrorismens orsaker bör läggas in i konstitutionen.
Bör inte samordnaren för kampen mot terrorism knytas till kommissionen och få klart definierade befogenheter?
Vi vill ha ett rättvist Europa som bryr sig om individerna.
Det är därför som vi borde utveckla den tredje delen av konstitutionen ytterligare.
I den text som nu finns uppmärksammas socialpolitiken i allt för liten omfattning.
Vi vill ha ett välskött Europa.
Således måste det finnas en balans mellan medlemsstaternas och unionens befogenheter.
Det krävs en institutionell balans.
Det är därför som Europaparlamentets befogenheter i fråga om unionens ekonomi och budget inte får inskränkas.
Parlamentet är ju trots allt det enda demokratiskt valda organet i unionen.
Vi vill ha ett Europa som inte diskriminerar någon, ett Europa som kan bygga ett öppet samhälle.
Hur är det då möjligt att ett förbud mot diskriminering på grund av funktionshinder inte togs med i förslaget till klausul mot diskriminering?
Man bör hålla i minnet att det finns 50 miljoner medborgare med funktionshinder i Europeiska unionen.
Emellertid strävar vi framför allt efter en demokratisk och enad union, en union i vilken alla stater och medborgare är lika.
Följaktligen bör beslutsprocessen i Europeiska unionens råd grunda sig på en kompromissanda som tar hänsyn till alla staters intressen, stora som små.
Det krävs tillmötesgående.
All unionens makt får inte ligga hos bara ett litet antal medlemsstater.
Viljan att acceptera denna kompromiss kommer att bli ett mått på och en avgörande faktor för den europeiska demokratin.
Konstitutionen är nästan klar och kommer att tjäna framtida generationer.
Med tanke på att människor också har ställt sig bakom den i folkomröstningar eller via parlamenten är det inte mer än rätt att vi antar den snabbt.
Det kommer att skapa en fördjupad integration.
