# ID: svediakorp-gov448156
# author: Frassoni (Verts/ALE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-05-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 560
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr Roche!
Det är en avgörande skillnad mellan konstitutionsarbetet i konventet och arbetet under regeringskonferensen, och tyvärr tror jag att detta bara kan bidra till att påverka resultatet klart negativt.
Allting, eller nästan allting, som gällde konventet var synligt, både dess kriser och andra stunder.
Det var resultatet av ett komplicerat arbete som gav oss en knappt tillräcklig kompromiss.
Men ert arbete hålls fortfarande hemligt, och vi måste lita till mullvadar för att få reda på vad som händer, eftersom tyvärr såväl våra företrädare som deras tjänstemän älskar att leka diplomat och därför inte informerar oss som de borde om vad som verkligen händer vid regeringskonferensen.
Jag tycker absolut inte om det som händer och min grupp ännu mindre.
Genom att förespegla en optimism, som fungerar som ett slags lugnande sirap för medierna och allmänheten, döljer man enligt min mening i själva verket ännu en möjlig seger för dessa regeringar, gamla som nya, som glatt struntar i det europeiska intresset.
Det verkar som om denna åsikt också delas av kommissionen, som bakom mycket formaliteter och diplomati här har avslöjat att det är en linje som går i en helt annan riktning än den vi var nära att enas om i Dublin.
Om vi i dag läser den text som era tjänstemän arbetar med, herr Roche, blir det tydligt att detta är en verksamhet som skulle ha fått Altiero Spinelli att återberätta historien om ” Den gamle och havet ”; ni minns väl alla hur den gamle mannen återvänder till stranden med sin stora fisk bara för att upptäcka att den har blivit uppslukad av hajar.
Dick Roche sade att han inte vill gå in på några detaljer.
Det är synd.
Om han gjorde det skulle alla kunna se vilket pris vi håller på att få betala, inklusive Tony Blair med sin folkomröstning: Det handlar för det första om upprätthållandet av enhälligheten när det gäller rättsliga och inrikes frågor, och då kan vi lika gärna glömma kampen mot terrorism.
Dagens programpunkt om EU-medborgarnas rätt att åka till Förenta staterna med hänsyn till passageraravtalet kan nog bli intressant.
Det handlar för det andra om stärkandet av tolkningsklausulen om stadgan om de grundläggande rättigheterna, som lades fram av Förenade kungariket i Thessaloniki, vilket gör stadgan om de grundläggande rättigheterna praktiskt taget tandlös.
Och då skall vi inte tala om avlägsnandet av Europaparlamentets samtyckesbefogenhet när det gäller strukturfondsbeslut eller parlamentens möjlighet att inlägga veto mot alla ändringsförslag.
I dag befinner vi oss därför i en helt annan situation än i går: i går förverkligades våra drömmar, och naturligtvis skulle jag inte vilja att vi i dag blev tvungna att börja plocka upp bitarna av en dröm som redan har gått i kras.
Vår främsta plikt är nu att se till att medborgarna känner till att ordförandeskapet har valt att förhandla om samma villkor som parlamentet förkastade i december; vår andra plikt är att inleda en seriös debatt om vad ett nej i en folkomröstning innebär, vilket enligt min mening bör vara kristallklart: den som säger nej i en folkomröstning om konstitutionen ställer sig själv – precis som Spinelli sade – utanför Europa.
