# ID: svediakorp-gov448124
# author: Nielson, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-04-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 852
# sentences: 33
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. Herr talman!
Kommissionen delar oron över konflikter mellan folkgrupper i Nigeria och fördömer alla angrepp och allt våld, oavsett om det är till synes etniskt, religiöst eller socialt osv. till sitt ursprung.
Vi varnar för en förenklad analys av situationen, med fokusering på bara ett område eller en religiös grupp.
Våldet står ofta i samband med konflikter om tillgång till resurser, eller också utlöses det av politiska spänningar.
I fallet med delstaten Plateau står våldsorsakerna i samband med båda dessa faktorer, och förövarna har kommit från båda sidor av samhället.
Det är i sak felaktigt att beskriva detta som något som endast islamiska fundamentalister ligger bakom.
För er kännedom skulle jag vilja tillägga att delstaten Plateau inte tillämpar sharialagar, och det är heller inte troligt att delstaten kommer att göra det, eftersom den har en överväldigande kristen majoritet bestående av grupper av inhemska folkslag och nybyggare.
I väldigt mångafall uppstår ett slags social strid mellan inkommande nybyggare och de ursprungliga invånarna – en variant av en konflikt som vi har sett på väldigt många platser.
Det svåra med att förstå Nigeria är att det finns flera lager av problem, och varje lager är normalt tillräckligt för att skapa en konflikt.
Denna komplexa situation är därför något vi verkligen måste respektera om vi vill göra någon nytta.
För andra gången denna eftermiddag måste jag säga att jag instämmer i Bernd Posselts inlägg.
Vi har liknande åsikter om situationen.
Hans hänvisning till Jugoslavien är också mycket viktig, eftersom vi där har medverkat till en så kallad lösning som är motsatsen till vad vi, på mycket goda grunder, anser är nödvändigt för Afrika, nämligen att undvika att ändra geografin.
Fastän vi har gett dem meningslösa gränser, håller EU och andra – med rätta – med Afrika självt om att vi, så länge Afrikas länder inte vill ändra gränserna, definitivt inte bör råda dem att göra det, även om det är svårt.
Konflikterna mellan folkgrupper i Nigeria har varit uppenbara en tid, och vi har följt situationen som en del av det system för tidig konfliktvarning som kommissionen upprättar.
Kommissionen har även anpassat sitt samarbetsprogram så att det återspeglar situationen.
Stödet för mänskliga rättigheter i Nigeria är en betydelsefull beståndsdel av vår samarbetsstrategi för landet.
Nigeria har dessutom valts ut som ett centralt land för Europeiska initiativet för demokrati och mänskliga rättigheter i syfte att besvara just det slags oro som framförts av parlamentet.
Tre projekt godkändes förra året, däribland ett med en nigeriansk icke-statlig organisation som arbetar i delstaterna Plateau och Kaduna, med syfte att främja fred mellan muslimer och kristna.
Projektet är även tänkt att förbättra såväl utarbetandet och tillämpningen av sharialagar i överensstämmelse med de garantier för religiös frihet som anges i den nigerianska konstitutionen, som respekten för de internationella konventioner till skydd för mänskliga rättigheter som landet har undertecknat.
Med andra ord är en förståndig parallell tillämpning av sharialagar och Nigerias konstitution en valmöjlighet.
Det är vad landet försöker åstadkomma.
Jag nämner detta bara som en varning, för vi får inte rusa i väg blint i en riktning utan att verkligen fundera på de svårigheter som är förknippade med detta.
Som jag redan har sagt är andra konflikter med samband till religiösa skillnader mycket viktiga, och vi bör akta oss för att förbise eller marginalisera dessa andra aspekter.
Förstår vi inte detta kommer vi inte att vara till stor nytta i en dialog avsedd att sätta stopp för konflikterna.
Sociala, ekonomiska och etniska problem – alla dessa andra lager av problem jag har nämnt – måste ges sin rätta plats i analysen.
På federal nivå arbetar kommissionen tillsammans med medlemsstaterna för att stärka den politiska dialogen med Nigeria.
Denna dialog är ett av de instrument som föreskrivs i Cotonouavtalet, och den federala regeringen deltar aktivt i den.
Vi har anpassat oss till den speciella verkligheten i Nigeria, där delstaterna spelar en mäktig roll, och det mesta av vårt arbete med samband till vatten och sanitära anläggningar utförs i själva verket i 6 av de 36 delstater som utgör Förbundsrepubliken Nigeria.
Vi har inte valt ut de sex staterna utifrån var det är lättast att arbeta, utan utifrån var behovet är störst.
Även om vi härigenom inbjuder till problem, är detta det mest meningsfulla sättet att arbeta med saker som står i samband med kärnan i de problem som ligger bakom det som vi här diskuterar denna eftermiddag.
Vi delar kammarens krav på att den federala regeringen skall göra allt som står i dess makt för att skydda sina medborgare, få slut på våldet och främja respekten för de mänskliga rättigheterna och, naturligtvis, religionsfriheten.
Vi hoppas att parlamentets antagande av en resolution som är balanserad i denna fråga kommer att betraktas som en meningsfull uppmuntran längs dessa linjer.
