# ID: svediakorp-gov448096
# author: Ferrer (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-04-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 376
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
FN: s kommission för mänskliga rättigheter skall tydligen på den kubanska regeringens begäran i dag rösta om ett resolutionsförslag om fångarnas situation på Guantanamo.
Låt mig ställa följande fråga: med vilken auktoritet kan Castros regering kräva en förklaring beträffande dessa fångars situation och kräva åtgärder för att garantera att deras rättigheter respekteras, när Kuba fortfarande håller 74 medborgare fängslade under inhumana förhållanden och hundratals kilometer från sina hem, vars enda brott är att de har velat utöva sin omistliga rätt till yttrande- och tankefrihet?
Även vi fördömer öppet vad som händer på Guantanamo.
Men just på grund av att vi visar samma konsekvens som Castros regering så cyniskt kräver av EU i Genève – och som Fidel Castro själv är oförmögen att visa – vill vi också än en gång fördöma de godtyckliga gripandena av kubanska oliktänkande.
Julio Antonio Valdés har visserligen frigivits, vilket gläder oss, men vi vill inte låta oss luras att glömma att de andra oliktänkande fortfarande sitter fängslade och att denna fångenskap och de förhållanden det rör sig om, vilka strider mot alla internationella överenskommelser på området, utgör en uppenbar kränkning av grundläggande rättigheter.
Vi vill inte heller glömma att Varelaprojektet ännu inte har gått vidare och att Osvaldo Payá, som parlamentet tilldelade Sacharovpriset, fortfarande inte kan lämna Kuba.
Den resolution som vi diskuterar kommer därför i rätt tid.
Kanhända är den en upprepning – vilket hävdas av socialistgruppen som därför inte har velat underteckna den – men den är ändå nödvändig, för tyvärr upprepar sig historien på Kuba och situationen är inte bara oförändrad, utan har faktiskt förvärrats månad för månad.
Vi vill inte att vare sig parlamentet eller kommissionen överger människor som för en fredlig kamp för att försvara friheten och vi vill inte heller tiga om deras och deras familjers lidande.
Vi vill från detta parlament säga dem än en gång att vi fortfarande står vid deras sida och att vi, trots deras nuvarande isolering, inte har glömt dem utan fortfarande är med dem i deras kamp, i förhoppning om att Kuba en dag kan börja utvecklas i demokratisk riktning.
