# ID: svediakorp-gov448036
# author: Maat (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-04-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 241
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Nederländerna är en stor nettobidragsgivare till Europeiska unionen.
Tyvärr diskuterar man sällan varför det är så.
För det första går en stor del av EU: s import via hamnen i Rotterdam.
De aktuella importtullarna tas ut av den nederländska tullen och överförs sedan till Bryssel; inga av dessa pengar tillhör egentligen Nederländerna.
Ett annat skäl är överenskommelserna som Wim Kok och Gerrit Zalm slöt i Berlin 1999.
Resultatet av dessa överenskommelser är att det nederländska jordbruket numera får mycket mindre ur kassakistorna i Bryssel än tidigare.
De nederländska jordbruken står för 7 procent av jordbruksproduktionen i EU.
År 1999 gick fortfarande 3,5 procent av EU: s jordbruksbudget till Nederländerna, men 2004 hade andelen minskat till 2,1 procent.
Dessutom får Nederländerna bara 1,2 procent av stödet till landsbygdsutveckling, eftersom den dåvarande regeringen i Nederländerna gav den frågan låg prioritet under förhandlingarna.
Bästa sättet att förbättra Nederländernas ställning som nettobidragsgivare är att se till att Nederländerna i framtiden får en större andel av EU: s jordbruks- och landsbygdsstöd.
I sista hand är det inte Haag, utan den nederländska landsbygden som betalar EU-notan.
Det bästa sättet att åter ge Nederländerna dess rättmätiga ställning i Europeiska unionen är att korrigera bristerna i Berlinöverenskommelsen.
Det är mycket bättre än att i detta läge begränsa utgifterna till bara 1 procent av EU: s BNP.
