# ID: svediakorp-gov447924
# author: Herzog (GUE/NGL ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-04-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 472
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Även jag vill ta tillfället i akt att under dessa sista sammankomster gratulera Christa Randzio-Plath till hennes arbete och återigen betyga henne min vänskap, liksom Pierre Jonckheer och Robert Goebbels och de andra.
Vi har inte endast beklagat situationen i EU, med mycket låg sysselsättning och svag tillväxt, utan vi har även försökt bygga en ekonomisk politik på EU-nivå.
För att övervinna de olika hindren vill även jag nu dessutom lägga fram några politiska mål.
Det första är att vi måste ta den möjlighet som utvidgningen erbjuder.
De nya medlemsstaterna eftersträvar tillväxt och de behöver känna samhörighet.
Precis som för oss, och kanske än mer, ligger det i deras intresse att det utvidgade Europa blir en mycket mer dynamisk region i världen.
Västerlandets farhågor måste därför skingras och gemensamma intressen lyftas fram, vilket innebär att positiv rörlighet, omstrukturering och specialiseringsstrategier, som gör det möjligt att öka mänsklig kompetens och produktionskapacitet i öst och i väst, är mycket viktigt.
Men hur skall detta kunna uppnås?
Det andra målet är att skapa nya alternativ i debatten om strukturella reformer.
Hur kan investeringar uppmuntras?
Två sätt är möjliga.
Endast det första av dessa används för närvarande: kapital som dras till goda vinstmöjligheter, med finanspolitisk och författningsmässig konkurrens.
Misslyckandet går inte att undvika.
Ett annat sätt växer fram.
Ja, vi måste ta tag i den utmaning som en ny delad ekonomi innebär, en blandad ekonomi med samarbete över gränserna, grundad på politik som rör partnerskap och nätverk.
Detta är den strukturella reform som Europa behöver och som vi måste utforma.
Det tredje målet är ett nytt makroekonomiskt ramverk.
Lissabonstrategin har goda målsättningar och en bra drivkraft, men dess riktlinjer är fortfarande mycket otydliga och arbetsmetoderna existerar inte än.
Den största otydligheten råder beträffande hur strategin skall tolkas.
Nationell politik skiljer sig åt.
Att omvärdera denna politik måste stå högt på dagordningen de kommande åren, i synnerhet beträffande stabilitets- och tillväxtpakten.
Jag menar att vi med en bra EU-budget och en finanspolitisk harmonisering verkligen skulle ha en större chans att lösa de problem som hänger samman med de minskade nationella offentliga underskotten.
Låt mig till sist ta upp en metodfråga.
Medlemsstaterna är inte så lite fräcka när de varken tar hänsyn till eller accepterar Lissabonstrategin.
Vi måste stärka de nationella parlamentens ansvar och förutse ett stärkt ekonomiskt samarbete, men det är främst inom civilsamhället, bland företag och territoriella gemenskaper, som de uteblivna vinsterna drabbar oss mest.
En mängd verksamheter ligger i startgroparna, men många projekt och aktörer släpar efter.
EU-politiken är endast möjlig utifrån ett decentraliserat deltagande.
