# ID: svediakorp-gov447916
# author: Hughes (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-04-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 441
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag vill tacka Marie-Thérèse Hermange för hennes betänkande – jag skall fokusera på sysselsättningen – och även kommissionären för hans uttalande denna förmiddag.
Marie-Thérèse Hermange har rätt synsätt: vi strävar inte efter att ändra detaljerna i riktlinjernas struktur.
När vi förra året samtyckte till uppstramningen av de ekonomiska riktlinjerna och riktlinjerna för sysselsättningen gick vi underförstått med på att inte röra själva riktlinjerna förrän 2006 – efter halva tiden.
Det är rätt strategi: vi behöver den stabiliteten i riktlinjestrukturen.
Vi måste dock erkänna att vi måste fokusera alltmer på genomförandet av både de ekonomiska riktlinjerna och särskilt, kanske, riktlinjerna för sysselsättningen.
Det är där problemet ligger: medlemsstaterna genomför inte riktlinjerna riktigt.
Vi har därför infört ett antal skäl som syftar till att ställa centrala områden av genomförandet i fokus.
Till exempel ligger tyngdpunkten i ändringsförslag 1 på forskning och utveckling.
Med uppstramningen av de allmänna ekonomiska riktlinjerna och riktlinjerna för sysselsättningen har vi all rätt att förvänta oss en vittomfattande EU-ram för investering i livslångt lärande, forskning och utveckling samt infrastruktur som skapar en EU-motor för tillväxt och som omvandlar den tillväxten till full och bättre sysselsättning och en högre grad av social sammanhållning.
Det är vad Lissabonprocessen handlar om, och vi misslyckas för närvarande grovt med det.
I vårt ändringsförslag 2 fokuserar vi på ett par frågor som har belysts av arbetsgruppen för sysselsättning – Wim Kok-rapporten – nämligen anpassningsförmåga och livslångt lärande.
De finns med i riktlinjerna för sysselsättningen.
Vi måste emellertid erkänna att alla nationella planer, i större eller mindre utsträckning, inbegriper misslyckanden med att nå de mål som uppställts i dessa avseenden.
Ändringsförslag 3 handlar om att nationella parlament, arbetsmarknadens parter, icke-statliga organisationer samt lokala och regionala myndigheter måste bli delaktiga i genomförandet av riktlinjerna.
Vi måste uppmuntra dessa maktskikt att bli delaktiga i riktlinjerna och se till att dessa genomförs riktigt.
Jag välkomnar särskilt Marie-Thérèse Hermanges ändringsförslag 6 om bättre utnyttjande av strukturfonderna för att förverkliga riktlinjerna.
Jag välkomnar även ändringsförslag 7 om att uppmuntra företag att bättre förutse ekonomisk, teknisk och industriell förändring.
Under hela detta mandat har utskottet för sysselsättning och sociala frågor insisterat på ett framåtsyftande synsätt på hanteringen av industriell förändring.
Hon gör rätt i att ställa det kravet.
Slutligen vet jag att Philip Bushill-Matthews avser att lägga fram ett muntligt ändringsförslag till ändringsförslag 5 i syfte att betona behovet av att behålla äldre människor i arbetskraften.
Vi skulle med glädje godkänna ett sådant ändringsförslag.
