# ID: svediakorp-gov447896
# author: Reding, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-04-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 530
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Jag övergår nu till programmet Content.
Kommissionen eftersträvar att genomföra detta program, som föredraganden förklarade, i början av 2005, nästan halvvägs till målåret för Lissabonmålen: 2010.
Vi måste förbättra villkoren för nyskapande affärsverksamhet – särskilt inom vissa sektorer av marknaden för digitalt innehåll -, och det är därför som detta program är mycket viktigt för Lissabonstrategin.
Marknaden för digitalt innehåll via Internet erbjuder en betydande tillväxtpotential, men den utgör också en ideal plattform för nyskapande produkter och tjänster som bygger på digitalt innehåll och som överskrider nationella gränser.
Föreställ er till exempel om alla våra offentliga förvaltningar i Europa samlade in och sparade information och uppgifter på samma sätt, och om våra medborgare kunde tala alla unionens språk.
Jag försökte öka medvetenheten om Europeiska språkåret, och utvecklingen pågår: folk lär sig fler och fler språk, men vi har fortfarande en lång väg att vandra innan vi når vårt mål.
På Internet kommer vi emellertid troligen att få uppleva många fler kartor över transeuropeiska motorvägar, vattenleder samt andra naturliga och konstgjorda inslag, och då kommer vi att få se stora europeiska digitala bibliotek med kulturellt och vetenskapligt anseende.
Vi kommer att få se mycket mer europeiskt digitalt inlärningsmaterial.
Faktum är att i maj 2004 kommer Europeiska unionen att omfatta 25 medlemsstater, 20 språk, ännu fler kulturer, en mängd religioner och en i sanning uppdelad marknad för all affärsverksamhet som avser att utveckla nyskapande gränsöverskridande produkter och tjänster som bygger på digitalt innehåll.
Detta är en situation som man borde ta hänsyn till när programmet Content inleds i januari 2005.
Framtidsutsikterna är kanske inte så dystra som de verkar.
Det nyligen antagna direktivet om information från den offentliga sektorn innebär en anpassning av rättsliga ramar i medlemsstaterna med respekt för återanvändning av information som ägs av den offentliga sektorn.
Svårigheterna med att kombinera format och språk kan i dag hanteras genom att använda modern informationsteknik, vilket är föremål för Content-förslaget.
Därför – och jag instämmer fullständigt med föredraganden – är det så viktigt att programmet Content betraktas i anslutning till programmet e-lärande, eftersom folk först måste få lära sig att utnyttja innehållet innan det kan vara till någon verklig nytta.
I det föreslagna programmet rekommenderas att fokus läggs på tydligt fragmenterade delar av marknaden för digitalt innehåll i Europa, där det inte har varit tillräckligt med enbart marknadskrafterna för att driva på tillväxten, vilket föredraganden så riktigt påpekade.
Man sätter upp tre målområden: rumsliga eller geografiska uppgifter, undervisningsmaterial och kulturellt innehåll.
Det gläder därför kommissionen att notera att de ändringsförslag till förslaget som läggs fram av föredraganden W.G. van Velzen innebär en förbättring av förslaget.
Vi skulle vilja tacka honom och skuggföredragandena Neena Gill och Elly Plooij-van Gorsel för deras ansträngningar att finna denna kompromiss med rådet i ett försök att avsluta förfarandena vid första behandlingen.
Även om föredraganden har problem med rådet bör han inte ha det med kommissionen, eftersom den kan godta de ändringsförslag som parlamentet har lagt fram.
