# ID: svediakorp-gov447894
# author: Van Velzen (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-04-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 813
# sentences: 36
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, herr kommissionär!
Detta är nästan ett historiskt ögonblick eftersom det nu är onsdagskväll och det här är sista betänkandet på föredragningslistan denna kväll.
Det är också mitt sista betänkande i den här kammaren, eftersom jag avgår efter tio år.
För inte så länge sedan diskuterades betydelsen av Lissabonprocessen åter under toppmötet i Bryssel.
Om vi vill göra Europa till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapssamhälle 2010 är det naturligtvis en hel del kvar att göra.
Som vi redan har sett i fallet med e-Europa 2005 är ett framgångsrikt genomförande av tillgången till bredband i stor utsträckning beroende av tillgången till Content.
Förvisso är det möjligt att ha bredband, men om det inte finns något innehåll blir allmänheten inte särskilt entusiastisk.
Samma sak gäller avancerade tjänster för användare av mobil telefoni.
Som exempel hänvisar jag till tredje generationens mobiltelefoner.
Jag tillbringade nyligen några veckor i Kina, och det slog mig att kineserna, tillsammans med japanerna och sydkoreanerna, redan börjar bli entusiastiska inför fjärde generationens mobila telefoni.
Detta innebär alltså att även när det gäller tredje generationens mobila telefoni kommer Europa att hamna alltmera på efterkälken, som siffrorna från Nokia visar.
Mot denna bakgrund är betänkandet om digitalt innehåll synnerligen viktigt, eftersom det främjar en ökning av produktivitet och nyskapande, bättre informationsprodukter och tjänster.
Det har en positiv inverkan på e-förvaltningen, ytterligare ett område där vi släpar efter, och leder till ytterligare projekt inom områdena för e-hälsovård, e-handel och e-lärande.
Det gläder mig därför att kommissionsledamoten är här i kväll.
Kommissionens föreliggande Content-förslag kartlägger hindren, framför allt inom de områden som är av allmänt intresse i Europa, och även inom de områden där marknaden bortser från tillfredsställande investeringar.
Marknaden kan inte åstadkomma allt, och regeringarna har en viktigroll.
Genom föreliggande förslag skapas villkor för en bättre tillgång till och en bättre användning av digitalt innehåll och, där det är nödvändigt, för större ekonomisk avkastning för tjänster som är baserade på tillgång till och återanvändning av digitalt innehåll.
Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi har lagt fram 16 ändringsförslag till kommissionens förslag.
Genom dessa vill vi garantera att betänkandet inriktar sig på den offentliga sektorn, att budgetplanerna efter 2007 beaktas, att en budget till ett belopp av 55 miljoner euro kommer att sättas av för åren 2005 och 2006 och att den totala budgeten kommer att uppgå till 163 miljoner euro.
I detta sammanhang vill jag passa på att tacka mina skuggföredragande Neena Gill och Elly Plooij-van Gorsel för det utmärkta samarbete vi har haft.
Det såg ut att lyckas eftersom rådet som vi förhandlade med också hade nytta av att ärendet slutfördes med en enda behandling så att vi inte skulle råka ut för några förseningar.
Vår basbudget uppgick till 163 miljoner euro.
Rådet, och i synnerhet det irländska ordförandeskapet, fick oss att tro att en uppgörelse låg inom räckhåll om vi sänkte beloppet till 145 miljoner euro.
Som det anstår goda parlamentariker hoppades vi att till slut få en summa på omkring 150 miljoner, men under det informella trepartsmötet svarade det irländska ordförandeskapet att budgeten inte borde överskrida 120 miljoner och tillade att om vi drev på skulle vi troligen till slut få 138 miljoner.
Vi påpekade att det var otillräckligt för oss och att 140 miljoner var absolut minimum.
Vi bad sedan rådets ordförandeskap att skriftligen förklara att vi hade nått en överenskommelse om 140 miljoner.
Avtalet löpte ut i eftermiddags kl. 13.30.
Det är betecknande för rådet att jag fick följande meddelande kl. 17.11.
Jag citerar det ordagrant eftersom det kommer att se bra ut i de historiska dokumenten.
Det är nu tredje gången vi har fått samma meddelande från rådet, och varje gång vi ber dem att infria sina löften svarar de att det inte kan göra det.
Eftersom det finns så stor osäkerhet i rådet kan vi bara avsluta med att vi står i begrepp att inleda en valkampanj.
Det innebär att medborgarna får veta att rådet i Bryssel kommer med fagra löften om Lissabonprocessen, men så snart det gäller att infria dem, även i fråga om finansiella medel, lyckas rådet inte få fram det som behövs och lämnar oss tomhänta.
Det är synnerligen beklagligt att vi som vill ha världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi 2010, att vi som sitter i denna kammare behandlas på detta sätt av rådet.
Jag är glad att valkampanjerna börjar inom kort.
De kommer i varje fall att sporra mig att delta och att kritisera rådets ambivalens.
Framtiden ser ljus ut.
