# ID: svediakorp-gov447867
# author: Berthu (NI ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-04-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 359
# sentences: 10
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
För att till fullo rättfärdiga förslaget till misstroendeförklaring mot Europeiska kommissionen som jag skrev under behöver jag bara hänvisa till det betänkande som Europaparlamentet självt antog med en överväldigande majoritet den 29 januari om de åtgärder som kommissionen har vidtagit för att följa upp våra observationer om ansvarsfrihet för 2001 års budget, i synnerhet när det gäller Eurostataffären.
Bedömningen i den resolutionen är fördömande.
Vad som är värst är inte själva Eurostataffären, för förskingring kan äga rum var som helst, utan de brister i kontrollen som avslöjades och framför allt kommissionens oförmåga att på ett övertygande sätt ställa allt till rätta.
Vår resolution av den 29 januari, som jag igen påminner er om antogs av Europaparlamentet, kritiserade den anda av sekretess och brist på insyn som råder inom kommissionen, det bristfälliga interna informationsutbytet, det faktum att den var oerhört sölig och motvillig i att överlämna revisionsberättelserna till Europaparlamentet och det faktum att kommissionsledamöterna smet ifrån sitt politiska ansvar.
Den sistnämnda av dessa punkter verkar vara än mer sann nu när kommissionen inte längre tar på sig något ansvar alls för affären, och Romano Prodi, som inte ens kom till kvällens debatt, verkar vara mer intresserad av valkampanjen i Italien.
Det är därför som ledamöterna måste ta sitt eget ansvar i dag som folkvalda företrädare för Europas folk, för Europas skattebetalare.
Jag lyckönskar de 66 andra medundertecknarna av detta förslag som under ledning av Jens-Peter Bonde och Christopher Heaton-Harris hade modet och klarsyntheten att stå emot alla påtryckningar.
Jag vill säga detta till de ledamöter som tvekar om de skall rösta för förslaget till misstroendeförklaring: genom att försvara kommissionen som Françoise Grossetête just gjorde ställer ni er antingen ni vill eller inte bakom ett oacceptabelt beteende och gör de europeiska institutionerna en otjänst.
Att göra de europeiska institutionerna en tjänst är att låta kommissionen förstå att den inte står högre än andra, utan att den är ett organ som alla andra, som måste ge efter för den överordnade kontrollen från Europaparlamentet och medlemsstaterna.
