# ID: svediakorp-gov447846
# author: Junker (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-04-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 350
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Jag önskar faktiskt att vi hade kunnat ha en öppen debatt i denna kammare om att optimera sättet att välja den europeiska kulturhuvudstaden.
I stället måste vi hantera något som måste kallas för en form av nödlösning eller reparationsarbete.
Det har med rätta sagts att det var mycket själviskt av rådet att fatta ett snabbt beslut om att använda alla de nuvarande medlemsstaterna fram till 2019, med full vetskap om att vi skulle behöva hantera enandet, i form av en utvidgning.
När utvidgningen nu är förestående och det har gått upp för vissa personer att det inte kan vara rätt och riktigt att dessa länder måste vänta ända till 2020 eller till och med längre har kommissionen nu kommit på denna tandemlösning – och det är en lösning, trots att jag måste säga till er, fru kommissionär, att den naturligtvis har en obehaglig eftersmak.
Jag tror att ni också vet det.
Jag är dock villig att erkänna att ni har försökt göra det bästa av saken, och det är verkligen skamligt att vi i denna kammare har så olika åsikter om den, med följden att de förslag som har lämnats av Michel Rocard i hans betänkande om kvalitetsförbättringen av urvalsförfarandet inte kan diskuteras skilt från frågan om vad som faktiskt händer om grundläggande förändringar sker.
Jag är tysk parlamentsledamot.
I Tyskland finns det 17 städer som vill bli kulturhuvudstad 2010.
Vi har fått veta att ingen vill störa detta.
Vilken rättssäkerhet har då dessa städer om förfarandet inte kan slutföras?
De har ansökt och deltar i en tävling som jag anser kan visa vägen framåt.
Den enda verkliga rekommendation som jag kan ge inför framtiden är att en tävling bör hållas inom medlemsstaterna, där medlemsstaten fattar ett kvalitetsbeslut, som sedan tas upp på EU-nivå, där jag skulle vilja se ett urvalsförfarande som bygger på konkurrens.
Jag hoppas att det nya parlamentet kan tänka om grundligt i denna fråga.
