# ID: svediakorp-gov447817
# author: Van Orden (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-04-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 381
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag stöder genuina mänskliga rättigheter starkt, men det finns en risk att vi rör oss mot en alltmer rättsbaserad kultur och att näst intill alla mänskliga önskningar samt sociala och hälsorelaterade behov definieras som grundläggande mänskliga rättigheter.
Detta tillvägagångssätt är till föga hjälp utifrån många ståndpunkter, inte minst för de som lider av genuina brott mot mänskliga rättigheter och vars rop dämpas när de måste konkurrera med alla andra anspråk.
Det finns en annan sak som oroar mig: vid en tidpunkt när internationell terrorism tillhör våra största farhågor ser vi alltför ofta terrorister och deras täckorganisationer och politiska försvarare utnyttja etiketten mänskliga rättigheter för sina egna syften som ett politiskt vapen och som ett medel för att minska effektiviteten hos de säkerhetsstyrkor som verkar mot dem.
Betänkandet som ligger framför oss innehåller alla dessa brister.
Det är en stor förbättring av det första utkastet, men det saknar fortfarande tillräckligt fokus på de riktiga bekymren med mänskliga rättigheter runt om i världen.
Medan betänkandet slår efter de aktuella målen till vänster – Förenta staterna och Israel – missar det möjligheten att avslöja de korrupta regimer på många kontinenter som håller kvar sina folk i elände, och erbjuder mycket lite stöd till terrorismens offer eller de som är engagerade i kampen mot terrorism.
Med tanke på frågan om Israel och Palestina innebär punkt 46 i betänkandet att bosättningsverksamhet utanför Israels gränser är jämförbart med godtyckliga terrorattacker på oskyldiga civilpersoner inom Israel.
Sådana jämförelser är inget mindre än motbjudande, och det är högst oansvarigt av politiker att antyda sådant, särskilt när alla våra folk står inför hotet från terrorismen.
Med tanke på frågan om Guantánamo Bay erbjuder betänkandet överdriven tröst för dem som hålls fångna i Camp Delta, medan det ignorerar de svårigheter som våra demokratier står inför när det gäller att hantera fanatiker vars avsikt är att hota och mörda oskyldiga civila.
Jag skulle vilja se en uppmaning till en tuff åtgärd från EU: s sida och resten av världssamfundet, som skapar verklig förändring i de länder som verkligen kränker mänskliga rättigheter, som Zimbabwe.
Låt oss fokusera på verkliga problem med mänskliga rättigheter, inte politiska nycker.
