# ID: svediakorp-gov447806
# author: Patten, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-04-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,032
# sentences: 38
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Jag skulle vilja tacka ordförandeskapet för att det låter mig göra ett inlägg före dem, och jag skulle vilja be den ärade ledamoten och kammaren om ursäkt för det faktum att jag måste smyga iväg och lämna kommissionens stol till min kollega kommissionär Viviane Reding och hennes sakkunniga närvaro.
Jag måste åka till Moskva för att möta president Vladimir Putin, Sergej Lavrov med flera.
Jag hoppas att kammaren förlåter min oartighet.
Jag skulle vilja börja genom att tacka Véronique De Keyser för hennes betänkande, som ännu en gång, enligt min mening, visar hur Europaparlamentets engagemang i frågor om mänskliga rättigheter fungerar som en kritisk drivfjäder för EU: s politik.
Kommissionen kommer som vanligt att svara skriftligt på alla de rekommendationer som riktar sig till oss i detta betänkande.
Jag för min del skulle vilja begrunda några av de viktiga teman som har granskats.
Ämnet mänskliga rättigheter och terrorism kommer tyvärr att förbli överst på den internationella dagordningen under en tid framöver.
Min ståndpunkt i kampen mot terrorism är tydlig.
Den har förts fram flera gånger.
Jag hänvisade åter till den några gånger i går kväll och på nytt denna morgon.
Jag kommer att upprepa den här.
Kampen mot terrorism måste bygga på respekt för mänskliga rättigheter, och inte tvärtom.
Det är också min djupa övertygelse att enbart detta inte är tillräckligt.
Främjandet av mänskliga rättigheter borde vara en integrerad del av kampen mot terrorism.
Kommissionen kommer att fortsätta göra insatser för att främja och skydda mänskliga rättigheter i samarbete med våra partner med alla de medel som står till vårt förfogande: politisk dialog, utvecklingssamarbete och arbete med civilt samhälle i tredjeländer.
Två frågor om mänskliga rättigheter som har fått mycket mindre uppmärksamhet behandlas i detta beundransvärda betänkande: rätten till hälsovård – i detta fall reproduktiv hälsa – och den genomgripande särbehandling som funktionshindrade fortfarande, trots deras ansträngningar, möter i hela världen, och som förvärras i konfliktsituationer eller fattigdom.
Alla människors möjlighet, särskilt kvinnors, att få reproduktiv hälsovård utgör en väsentlig del av deras reproduktiva rättigheter.
Föredraganden har helt rätt när hon redovisar de förfärliga konsekvenserna som följer om rätten till reproduktiv hälsovård förvägras, och även när hon hävdar att reproduktiv hälsovård inte bara är en ” kvinnofråga ”.
Det är emellertid viktigt att notera att de sociala konsekvenserna av reproduktiv ohälsa kan bli mycket kännbara för flickor.
I många delar av Afrika är det till exempel troligare att unga kvinnor i tonåren brännmärks för sexuellt överförbara sjukdomar och hiv / aids än män, och det är också troligare att de lider oproportionerligt av sådana problem som farliga aborter och sterilitet.
Sedan 1994 har kommissionen blivit en viktig partner när det gäller att ta itu med behov inom reproduktiv hälsa i utvecklingsländer inom ramen för de mål som godkändes vid FN: s internationella konferens om befolkning och utveckling, som ägde rum i Kairo för tio år sedan.
Mellan den tidpunkten och 2001 anslog vi över 655 miljoner euro till externt bistånd som uttryckligen riktades mot familjeplanering, reproduktiv hälsa, säkert moderskap, hiv / aids samt befolkningspolitik och -förvaltning.
Dessutom antog rådet en förordning om stöd för strategier och åtgärder avseende reproduktiv och sexuell hälsa och därtill hörande rättigheter i utvecklingsländerna i juli förra året.
Enligt denna förordning ges gemenskapsfinansierat stöd till särskilda åtgärder mot de fattigaste och mest sårbara befolkningarna, både på landsbygden och i tätbebyggelse, som utformats för att bekämpa sedvänjor som är skadliga för den sexuella och reproduktiva hälsan hos kvinnor, tonåringar och barn, som exempelvis kvinnlig könsstympning, sexuellt våld, barnäktenskap och tidiga äktenskap.
Europeiska unionen har visat sitt engagemang för att öka respekten för funktionshindrades mänskliga rättigheter genom gemenskapslagstiftning som har införts på grundval av artikel 13 i EG-fördraget för att bekämpa diskriminering på sysselsättningsområdet.
Dessa initiativ drivs som en del av uppföljningen av Europeiska handikappåret förra året och genom unionens aktiva engagemang för en ny FN-konvention på detta område.
Kommissionen har dessutom genomfört ett antal initiativ som en del av våra mer omfattande insatser för att integrera mänskliga rättigheter i alla aspekter av vårt utvecklingssamarbete, inbegripet tillhandahållande av särskild politisk vägledning om utveckling och handikapp som skall användas av våra delegationer.
Men det är fortfarande en bit kvar att vandra.
Vi anser att det bästa sättet att hantera detta är att tillhandahålla utbildning till vår personal och att utbytet mellan företrädare för handikapporganisationer och beslutsfattare underlättas genom att höja medvetenheten för handikappfrågor i vår dialog med utvecklingsländer, och genom att innefatta organisationer för funktionshindrade personer i dialogen på landsnivå.
Slutligen belyser detta utmärkta betänkande det lidande som beror på en av de allvarligaste orsakerna till onödigt handikapp i många länder: bruket av truppminor.
Här har kommissionen åtagit sig att följa en kraftfull politik för att undanröja det hot som truppminor medför och öka sina ansträngningar för att minska de humanitära, sociala och ekonomiska kostnaderna för mindrabbade länder.
Strategin för minåtgärder under perioden 2002 – 2004 står i relation till EU: s åtgärder för de mål som fastställts av världssamfundet mot bakgrund av Ottawakonventionen.
I Europeiska kommissionens budget har bistånd till minröjning och kapacitetsuppbyggnad gått till 33 länder och regioner, och under 2002 uppgick Europeiska unionens totala bistånd till 145 miljoner euro.
Jag har haft förmånen att se det arbete som vi gör inom denna sektor, från Sri Lanka till Balkan.
Det är oerhört viktigt och värdefullt, precis som de övriga punkter som berörs i detta betänkande, att den ärade ledamoten har fäst parlamentets uppmärksamhet på denna fråga och även EU: s allmänna opinion som helhet.
Vi är oerhört tacksamma för detta betänkande.
Jag ber om ursäkt för att jag måste ge mig iväg till Moskva snabbare än vad Napoleon lyckades med, och jag känner tacksamhet mot ordförandeskapet för att de gör det möjligt för mig att ge mig iväg.
