# ID: svediakorp-gov447801
# author: Tannock (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-04-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 363
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag har tidigare sedan länge kritiserat Islamiska republiken Pakistan för landets brott mot de mänskliga rättigheterna, särskilt de pågående förföljelserna av den kristna minoriteten och den Ahmadi-muslimska församlingen, dess ambivalenta och halvhjärtade samarbete i kampen mot islamistisk terrorism, som har lett till en destabilisering i Afghanistan genom hjälp till talibanska styrkor att återgruppera sig, Jihads pågående infiltration över kontrollinjen in i indiska Kashmir och – som Glyn Ford sade – viktigast av allt, den pakistanska exporten av kärnvapenteknik till sådana skurkstater som Nordkorea och de tidigare terroriststödjande länderna Iran och Libyen, som hotar den globala säkerheten.
Trots detta stöder jag handelsavtalet, eftersom jag måste erkänna att Pakistan nyligen har vidtagit vissa uppmuntrande åtgärder på området för de mänskliga rättigheterna, inbegripet kvinnors rättigheter, som förtjänar ett erkännande och en belöning.
Dessutom, som en vän av Indien, Pakistans historiska granne och fiende, ser jag med glädje på det fredliga återupptagandet av förbindelserna som visat sig genom flera olika förtroendeskapande åtgärder, nu senast och allra mest slående den framgångsrika kricketserien.
För bara tre år sedan stod de två staterna på randen till ett kärnvapenkrig.
I dag är Indien mitt uppe i allmänna val som ledstjärna för demokrati och välstånd.
Tillväxttakten där är nu högre än i Kina, och landet vill inte se Pakistan lida ekonomiskt.
Den senaste kampanjen i Waziristan visar Islamabads avsikt att föra ett krig mot al-Qaidas starka fästen i stamområden, som historiskt sett är förbjudna områden för Pervez Musharrafs regering, som nu har satt tryck på stamledare att försöka jaga och få fast militanta islamister.
Klausuler om mänskliga rättigheter kanske över huvud taget inte bör finnas med i handelsavtal eftersom det grumlar debatten, utan i stället fastställas som ett villkor för mottagande av stöd.
Skulle EU annars sluta upp med att handla med Ryssland, Kina, Uzbekistan eller Iran, för att bara nämna några länder där situationen för mänskliga rättigheter är problematisk?
Detta borde tas upp under en annan debatt, men fram till dess måste vi stödja detta avtal.
