# ID: svediakorp-gov447794
# author: Cushnahan (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-04-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 362
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– I sitt beslut att överge klausulen om de mänskliga rättigheterna och de demokratiska principerna i tredje generationens samarbetsavtal med Pakistan sviker rådet och kommissionen beklagligt nog de i Pakistan – särskilt de inom det civila samhället – som dagligen riskerar sin personliga säkerhet för att försvara dessa principer.
Detta svek sker på grund av en kombination av oberättigade geopolitiska skäl och de ” trettio silvermynt ” i handelsfördelar som vissa medlemsstater värderar så högt.
Jag har i dag lyssnat på minister Dick Roche, kommissionär Chris Patten och Sarah Ludford, som hävdade att dialogen om mänskliga rättigheter kommer att förstärkas.
Fråga de som förföljs och fängslas i Kina, Nordkorea och Uzbekistan, där det redan finns en skenbart förbättrad dialog om mänskliga rättigheter, om detta har hjälpt dem.
Låt mig påminna er om att när det gäller Uzbekistan utövades påtryckningar på parlamentet att ratificera ett liknande avtal 1999, och sedan dess har situationen för de mänskliga rättigheterna förvärrats ytterligare.
Den verkliga orsaken till att vi ombeds godkänna avtalet beror på trycket från Förenta staterna och Förenade kungariket på grund av den röriga situation som råder i Irak till följd av ett krig som aldrig skulle ha startats utan FN: s godkännande.
Är det någon som tror att situationen i Irak kommer att förbättras genom att vi överger det pakistanska folkets demokratiska och mänskliga rättigheter?
I stället kommer vi att spä på arrogansen hos en president med enväldig makt och en undergiven brittisk premiärminister och stödja deras misstag, som för närvarande upprepas i Mellanöstern med katastrofala följder!
Jag måste få fråga mina kolleger i Europaparlamentet, är det meningen att vi skall vara rådets och kommissionens marionetter eller skall vi vara de europeiska folkens demokratiska röst, som försvarar frihet och mänskliga rättigheter och ger hopp åt världens förtryckta?
Om vi ratificerar avtalet ger vi upp denna roll och ger i stället politisk legitimitet till en militärt kontrollerad regim som fortsätter att förtrycka demokratin och mänskliga rättigheter och tillåter att kärnvapenhemligheter säljs till skurkaktiga stater.
Jag frågar parlamentsledamöterna, var står ni i denna fråga?
