# ID: svediakorp-gov447619
# author: Patten, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-04-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 383
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Jag vill bara säga ett par ord om denna fråga som ligger utanför mitt normala område.
Låt mig först på kommissionär Günther Verheugens vägnar be om ursäkt för att han var tvungen att gå innan debatten var slut.
Han hade ett annat mycket viktigt åtagande, och den här debatten skulle enligt planerna ha avslutats mycket tidigare.
Men jag förstår varför debatten har pågått så länge.
Den väcker starka känslor och stort intresse i alla kretsar här i parlamentet.
Vi fick frågan vad som skulle hända om man röstade ” nej ” på den grekiska sidan av ön och ” ja ” bland den turkiska befolkningen.
Jag bör understryka att kommissionen redan har tillkännagivit att vi snart kommer att lägga fram förslag för att hjälpa den turkiska befolkningen om detta tyvärr skulle hända, vilket vi fortfarande hoppas att det inte gör.
Vi kan naturligtvis inte tillåta att den turkiska befolkningen straffas ekonomiskt och socialt på grund av beslut som har fattats av andra, så vi skulle bli tvungna att så snabbt och effektivt som möjligt försöka hitta en lösning på problemet med den turkiska ekonomiska isoleringen.
Jag vill helt kort tala om Europeiska rådets möte i Helsingfors 1999 – det första möte som jag deltog i.
Såvitt jag minns var vi hela tiden medvetna om att den policy som vi då godkände innebar en viss risk.
Det kommer inte som någon överraskning.
Vi ansåg att det var viktigt att försöka särskilja Cypernkonflikten från integreringen av Central- och Östeuropa i EU.
Jag tror att vi fattade rätt beslut då, och jag tror att det var rätt sätt att gå vidare.
Men mot den bakgrunden, och i ljuset av några av de saker som kommissionär Günther Verheugen nämnde, förstår ni säkert varför det inte bara är kommissionären som så starkt känner att vi i högsta grad har blivit svikna de senaste dagarna och veckorna.
Det är en uppfattning som är mycket stark inom kommissionen och som också är utbredd långt utanför kommissionen.
Jag hoppas fortfarande att vi inte skall bli besvikna.
Men det går inte att bortse från det faktum att det finns en känsla av att vi har blivit lurade.
