# ID: svediakorp-gov447608
# author: Trakatellis (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-04-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 410
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Vår ståndpunkt är i ett ord, som Greklands president Kostas Karamanlis har beskrivit det och som min vän Elmar Brok beskrev det för en liten stund sedan, att de positiva faktorerna med en ja-röst uppväger de negativa faktorerna, i synnerhet om man betraktar ett ja till Cyperns återförening ur ett EU-perspektiv; det vill säga att Cypern kommer att bli medlem i Europeiska unionen.
Trots detta är frågan: hur kan vi bidra till att det blir ett ja, hur kan vi åstadkomma ett ja i folkomröstningen?
Om vi skall kunna göra detta måste vi förstå varför ett nej får en sådan genklang bland cyprioterna.
Låt mig ge er några exempel.
Varför skulle de tusentals flyktingarna rösta ja när deras framtid ser osäker ut, när alla inte kommer att återvända till sina familjehem, inte alla kommer att få tillbaka sin egendom, medan de samtidigt kommer att förvägras den grundläggande mänskliga rättigheten till rättsligt skydd från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna?
Likaså kommer Cypern, en medlemsstat i Europeiska unionen, även i fortsättningen vara underställd ett garantisystem av tredjeländer, varav ett inte ens är medlem i unionen, vilket strider mot Europeiska unionens principer och försvagar utvecklingen av en europeisk säkerhets- och försvarspolitik, för att inte tala om att den permanenta närvaron av grekiska och turkiska soldater på ön strider mot den demilitariseringsprincip som fastställs i planen.
Jag skulle kunna räkna upp många andra skäl till att ett nej får genklang bland grekcyprioterna.
Om vi vill främja ett ja i folkomröstningen måste vi följaktligen erkänna och notera några av dessa orsaker i den text som vi röstar om, även om detta är en önskelista, och samtidigt visa att den europeiska verkligheten också innefattar Europaparlamentet, där mänskliga rättigheter intar och kommer att inta en central ställning.
Med denna text försöker vi följaktligen vidarebefordra tanken att det, som Mihail Papayannakis sade, kommer att finnas garantier för säkerhetsfrågorna i tillämpningen av planen och att vi noggrant kommer att lyssna till människorättsfrågor.
Det är endast på detta vis som vi kan övertyga folket om att ett ja är viktigt, som i framtiden kommer att byggas på ett europeisk perspektiv.
Därför uppmanar jag er att rösta för vissa ändringsförslag som förbättrar texten och att visa att Europaparlamentet är här för att stödja en ja-röst.
