# ID: svediakorp-gov447594
# author: R&e, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-04-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 929
# sentences: 44
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Jag är säker på att alla ledamöter, likaväl som talmannen, är medvetna om hur viktig denna debatt är.
Jag är mycket tacksam över att få möjlighet att på rådets och ordförandeskapets vägnar bidra till denna debatt.
Vår diskussion denna förmiddag äger rum bara tre dagar före en mycket viktig dag för människorna på ön Cypern.
Den 24 april kommer de i separata men samtidiga folkomröstningar att rösta om den övergripande lösning av Cypernproblemet som nyligen presenterades av FN: s generalsekreterare Kofi Annan inom en överenskommen förhandlingsram.
EU känner djup tacksamhet för generalsekreterarens och inte minst hans särskilde rådgivare Alvaro de Sotos oförtröttliga arbete med uppgörelsen.
De har arbetat nära parterna och i samarbete med regeringarna i Grekland och Turkiet.
De har skapat en unik och historisk möjlighet för en övergripande lösning av Cypernproblemet.
Om människorna på Cypern röstar ja i de två folkomröstningarna på lördag kommer ett återförenat Cypern att gå med i EU den 1 maj tillsammans med nio andra nya medlemsstater.
EU vill fortfarande helst att det är ett återförenat Cypern som går med – detta vill jag understryka.
Låt mig i dag påminna om den utfästelse som Europeiska rådet flera gånger har gjort om att unionen är redo att utifrån de principer som utgör grundvalen för vår europeiska union uppfylla uppgörelsens villkor.
EU har sina rötter i det mest fruktansvärda kriget i mänsklighetens historia, ett krig som nästan utplånade vår världsdel.
Unionen föddes ur en djup längtan att förmå de europeiska nationerna att arbeta tillsammans för att göra det bättre för sina folk och lösa sina meningsskiljaktigheter på fredlig väg, utan att komma i strid med varandra.
Medlemskapet i EU har gjort det möjligt för nationer och delade folkgrupper i Europa att överbrygga djupa och bittra splittringar.
Jag är säker på att detta så småningom även kommer att ske i ett återförenat Cypern inom EU.
Anslutningen av tio nya medlemsstater på bara nio dagar kommer formellt att sätta punkt för efterkrigstidens tragiska uppdelning av den europeiska kontinenten.
Nu finns det en möjlighet att sätta punkt för en annan uppdelning i Europa.
Beslutet om den uppgörelse som generalsekreterare Kofi Annan har lagt fram vilar i slutändan på Cyperns befolkning.
Det är deras val och beslut.
De skall vara förvissade om EU: s solidaritet när de var för sig och gemensamt tar ställning till ett beslut som kommer att få betydande effekter på deras framtid och även deras barns och barnbarns framtid.
När Cyperns befolkning utövar sin demokratiska rättighet skall de vara fullt medvetna om beslutets historiska karaktär och om de möjligheter som står inom räckhåll för Cypern, för dess grannar och för det övriga Europa.
De skall liksom oss ha hört generalsekreterare Kofi Annans ord om att planen ” är den enda väg mot en återförening av Cypern som för överskådlig framtid finns tillgänglig ”.
EU och världssamfundet i stort står redo att både politiskt och ekonomiskt hjälpa till att genomföra uppgörelsen.
Världssamfundets engagemang och förhoppningar var tydliga vid den förberedande givarkonferens som ägde rum i Bryssel i förra veckan med kommissionär Günther Verheugen som ordförande.
Jag deltog i konferensen, och den ena talaren efter den andra uttryckte sin beredskap, vilja, förhoppning och önskan att ge ekonomiskt bistånd till genomförandet av denna plan.
Flera mycket betydande och konkreta åtaganden har gjorts.
Om planen godkänns har Europeiska kommissionen redan öronmärkt betydande resurser för Cyperns ekonomiska utveckling och för att förbättra cyprioternas tillvaro.
Många medlemsstater, däribland Irland, har sagt att de kommer att tillkännage betydande särskilda resurser för att stödja uppgörelsens genomförande vid en givarkonferens som vi hoppas kommer att äga rum i höst.
Resultaten av förra veckans internationella konferens välkomnades den 16 april i ett viktigt uttalande av ordföranden i FN: s säkerhetsråd.
Säkerhetsrådets medlemmar konstaterade att det nu är upp till cyprioterna att fatta ett historiskt beslut om sin framtid och lovade att de, om planen godkänns, kommer att stå redo att vidta de andra åtgärder som föreskrivs i planen, däribland inrättandet av en ny FN-operation som skall främja ett snabbt och fullständigt genomförande av planen av alla parter.
Medlemmarna i säkerhetsrådet skulle också hjälpa till att säkerställa att parterna uppfyller alla sina åtaganden enligt uppgörelsen.
FN har haft ett starkt engagemang i Cypern de senaste fyrtio åren.
FN-styrkan på Cypern inrättades 1964 och är en av de mest långvariga fredsbevarande operationerna i FN: s historia.
Medlemsstaterna, däribland mitt eget land, har varit stolta att för alla cyprioters bästa bidra till styrkan med militär, polisiär och civil personal.
EU har hållit ut när det gäller Cypern.
Den 24 april kommer Cyperns befolkning att göra ett demokratiskt val – och det är deras val – om den föreslagna uppgörelsen.
De har en unik och historisk möjlighet.
Valet är deras och ingen annans.
Vi önskar Cyperns befolkning lycka till i detta val.
Det är en svår tid.
Det förstår vi.
Vi förstår att det finns en historia.
Vi förstår alla de starka känslor som spelar in, men valet är deras och ingen annans.
Vi kommer att respektera deras val oavsett vilket det blir och hoppas att det blir ett beslut som gör det möjligt för ett återförenat Cypern att integreras på ett fredligt sätt i vår union den 1 maj.
