# ID: svediakorp-gov447569
# author: Oreja Arburúa (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-04-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 434
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag vill naturligtvis börja med att gratulera kommissionen till förslaget och föredraganden till det arbete hon har utfört, både från teknisk synpunkt och i fråga om samarbetet med övriga parlamentsledamöter, eftersom det har gjort det möjligt för oss att få med en del av våra ändringsförslag i hennes betänkande.
Det råder ingen tvekan om att utvidgningen av Europeiska unionens territorium utgör ett steg framåt i förvaltningen av de yttre gränserna.
Europeiska unionen är ett ambitiöst och öppet integrationsprojekt som redan kommit att sträcka sig bortom rent ekonomiska mål i och med att dess mål har breddats.
I takt med att medlemsstaterna har överfört mer och mer av sin behörighet till unionen, har de utmaningar unionen står inför också ökat.
Sedan Schengenavtalet antogs 1995 har det funnits en allt djupare önskan att avlägsna gränser och hinder mellan de stater som är parter i avtalet.
Den fria rörligheten för människor, invandring och asyl samt förvaltningen av de yttre gränserna är politikområden av högsta prioritet, och detta har utan tvekan avspeglats i slutsatserna från vissa rådsmöten, exempelvis i Sevilla, Tammerfors och Thessaloniki.
Ett av målen med den gemensamma politiken är att kontrollera invandringen för att främja dels integrationen av invandrare, dels ett säkert återvändande till ursprungsländerna vid illegal invandring.
Därför är kontrollen av de yttre gränserna för de stater som är parter i Schengenavtalet väsentlig för att uppnå dessa mål.
Om vi med denna förordning lyckas få till stånd ett enhetligt system för automatisk stämpling av resehandlingarna för tredjelandsmedborgare kommer vi att göra förfarandena för förvaltningen av de yttre gränserna enklare och mer konsekventa.
En av Europeiska unionens framgångar har utan tvekan varit att avlägsna hindren så att medborgarna kan röra sig fritt genom alla EU-länder utan att mötas av olika behandling.
Om vi vill förbättra säkerheten och göra Europeiska unionen till en säkrare region, måste vi också förbättra våra yttre gränsers funktion, och i synnerhet Schengengränserna.
I fråga om Roberta Angelillis betänkande kommer vår grupp att rösta för förslaget men har ändå begärt en särskild omröstning om ändringsförslag 13, eftersom vi anser att kommissionens förslag är bättre än förslaget från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.
Därför vill vi enbart på denna punkt ha en särskilt omröstning och kommer då att rösta emot.
Jag anser att denna förordning är ett steg framåt i fråga om kontrollen av illegal invandring och att vi därigenom kommer att kunna gå vidare mot en gemensam invandringspolitik.
