# ID: svediakorp-gov447554
# author: Frassoni (Verts/ALE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-04-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 360
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
I det här betänkandet försöker man uppnå tre mål.
Det första målet är att återigen slå fast att en majoritet i detta parlament tror att frågor som rör mediernas yttrandefrihet mycket väl faller under EU: s befogenheter och att det därför är nödvändigt att agera eftersom denna fråga kan bli ett verkligt problem – och faktiskt en fara – för demokratin.
Detta är ingen ny fråga.
Den här gången har den behandlats på ett mer specifikt och genomarbetat sätt och har fått mer substans genom olika exempel, men det är egentligen ingen större skillnad mot vad parlamentet för en tid sedan enhälligt antog när den uppmanade kommissionen att vidta åtgärder.
Det vidtogs aldrig några åtgärder, och jag skulle vilja höra kommissionär Chris Patten förklara vad som är skälet till det, om ni vet vad skälet är.
Det andra målet är att ge ett antal konkreta exempel på dessa faror, som förvisso finns i flera olika länder, men som i Italien visas upp på ett mycket uppenbart sätt.
Där koncentreras helt enkelt makten över politiken, medierna och ekonomin i händerna på en enda person.
Ur ett politiskt, kulturellt och rättsligt perspektiv vore detta praktiskt taget omöjligt i vilken annan västdemokrati som helst.
Den tredje fråga jag vill understryka i detta betänkande är de rekommendationer det innehåller.
Det är rekommendationer som riktar sig till medlemsstaterna, i synnerhet Italien.
De skiljer sig egentligen inte mycket från slutsatserna i det betänkande som Giacomo Santini nämnde.
De innebär en lösning på intressekonflikten och även en lösning på problemet med mediemaktens koncentration i Italien i händerna på två personer, och en uppfyllelse av kravet att kommissionen måste vidta åtgärder och lagstifta inom detta område – något som jag upprepar än en gång, eftersom jag anser att det är särskilt viktigt.
Jag upprepar min fråga till kommissionär Patten.
Jag skulle vilja veta vad kommissionen har gjort åt denna begäran och vad den har för avsikt att göra, med tanke på att detta betänkande säkert kommer att antas.
