# ID: svediakorp-gov447546
# author: Patten, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-04-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 769
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Först vill jag för artighets skull tacka föredraganden för detta initiativbetänkande och tala om att jag tycker att det är fascinerande att se så många människor här i plenisalen vid den här tiden på dygnet.
Jag tror att jag är den kommissionär som har talat mest i parlamentet under den nuvarande kommissionens mandatperiod.
Jag har ganska ofta talat vid den här tiden på kvällen.
Jag har talat om mänskliga rättigheter i Afrika och alla möjliga frågor som rör liv och död, men jag har aldrig sett så många människor här vid den här tiden som nu i kväll.
Jag avundas kommissionär Vitorino som egentligen skulle ha varit här i kväll: om han får en sådan här uppslutning varje gång han talar i plenisalen, då skall gudarna veta att jag fick fel jobb i kommissionen!
I ljuset av det faktum – och här återkommer jag till min polisroll – att parlamentet ännu inte har enats om betänkandets slutliga form kommer jag i kväll att svara i ganska allmänna ordalag, och kommissionen kommer senare som vanligt att följa upp med mer utförlig skriftlig respons.
Yttrandefrihet och informationsfrihet, som också omfattar mediernas frihet och mångfald, är en princip som är gemensam för alla medlemsstater och som unionen vilar på, så som fastslås i artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen.
Den här rättigheten är också inskriven i artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
Det är därför ingen överraskning att kommissionen till fullo instämmer i att en mediesektor präglad av frihet och mångfald är en förutsättning för fritt fungerande demokratier.
Vi måste alla förbli mycket vaksamma när det gäller samtliga aspekter av mediernas mångfald i Europeiska unionen.
Jag vill dock betona att skyddet av mediernas mångfald i första hand är en uppgift för medlemsstaterna.
Subsidiaritetsfrågan är avgörande i det här sammanhanget.
Nationella åtgärder för att främja mediernas mångfald skulle till exempel kunna omfatta reglering av aktieägande i mediebolag eller åtgärder som främjar ett innehåll med kulturell och språklig mångfald.
Alla åtgärder för att främja mediernas mångfald syftar till att skydda yttrandefriheten och se till så att medierna speglar det breda spektrum av uppfattningar och åsikter som kännetecknar ett demokratiskt samhälle.
Gemenskapens sekundärlagstiftning innehåller i nuläget inga bestämmelser som särskilt syftar till att säkra mediernas mångfald.
Gemenskapslagstiftningen tillåter dock nationella åtgärder för att trygga mediernas mångfald.
Icke desto mindre finns ett antal rättsakter på gemenskapsnivå som direkt eller indirekt bidrar till att bevara mediernas mångfald.
Direktivet ” Television utan gränser ” bidrar till exempel till att trygga mediernas mångfald genom en rad innehållsrelaterade bestämmelser, särskilt bestämmelserna om att främja europeiska produktioner och oberoende producenters arbete.
Mediaprogrammet spelar också en viktig roll, samtidigt som tillämpningen av konkurrenslagarna har positiv effekt på mediernas mångfald.
Gemenskapens konkurrenslagstiftning har visserligen i första hand ekonomiska mål – det vill säga att garantera en fungerande konkurrens mellan marknadsaktörerna – men den bidrar också till att förebygga alltför stor kontroll över eller för koncentrerat ägande av mediebolag, något som skulle kunna bli ett hot mot bredden av uppfattningar och åsikter i media.
Avslutningsvis vill jag upprepa vad min kollega kommissionär Vitorino sade i diskussionen om grundläggande rättigheter förra månaden.
Kommissionen fäster stor vikt vid att respekten för grundläggande rättigheter inom hela EU övervakas som sig bör.
Vi ser också verkligen fram emot att stadgan införlivas i konstitutionsfördraget och därigenom vinner laga kraft.
Jag kan bara beklaga att den här diskussionen inte har gett mig något tillfälle att – som de brukade säga i Rom – kommentera ägandeförhållandena i mediesektorn i det land jag känner bäst.
Jag skulle ha kunnat delge parlamentet min syn på media, som ofta har en passionerad tilltro till nationalism utom när det gäller ägandet av medier.
Jag skulle ha kunnat ge min syn på medieägare som vill utöva ansenligt politiskt inflytande utan att någonsin ställa upp i val, delvis därför att de inte är medborgare i det land jag känner bäst.
Jag beklagar att jag inte har möjlighet att ta upp de här frågorna i kväll.
News International och Rupert Murdoch beklagar också att jag inte har möjlighet att ta upp de här frågorna, men vid något framtida tillfälle kanske en överväldigande mängd medlemmar av det parti jag tillhör kommer att pressa mig att framföra dessa synpunkter på medieägandet i Förenade kungariket, och när jag uppmuntras att göra det skall jag försöka se till att kommissionär Vitorino leder diskussionen.
