# ID: svediakorp-gov447427
# author: Patten, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-04-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,117
# sentences: 52
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Jag är mycket glad över att vara här i dag med min vän och kollega kommissionär Verheugen för att lägga fram kommissionens yttrande om möjligheten att inleda anslutningsförhandlingar med Kroatien.
I dag offentliggör kommissionen dessutom dess första europeiska partnerskap med Kroatien, där prioriteringar för både kort sikt och medellång sikt anges.
Inom politiken missbrukar vi ofta ordet ” historisk ”, men det här är verkligen en historisk dag för Kroatien och det här är ett tillfälle som verkligen gläder både kommissionär Verheugen och mig.
Kroatien är det första landet på Västra Balkan som kommit till detta stadium, även om jag vet att Kroatien skulle föredra en något annorlunda beskrivning, vilket är fullt förståeligt.
Jag har ofta sagt att geografi är något som tillhör det förflutna i Zagreb, och att det inte är detsamma som ödet.
Det är föga överraskande att Kroatien har nått detta stadium långt före några av landets grannar.
Hade det inte varit för att landet har en historia av krig bakom sig hade det mycket väl kunnat komma till detta stadium på vägen mot medlemskap mycket tidigare.
Kroatien ansökte om medlemskap i februari 2003 och rådet bad oss utarbeta vårt yttrande i april det året och det har tagit oss ett år av hårt arbete att göra det.
Jag vill dock inte be om ursäkt för den tid vi har behövt.
Att bedöma om ett land är redo för kandidatstatus är en av de viktigaste institutionella plikter som kommissionen åtar sig.
Jag vill inte låta parlamentsledamöterna fortsätta att sväva i ovisshet, så låt mig med en gång meddela att kollegiet i dag har beslutat att rekommendera att rådet inleder anslutningsförhandlingar med Kroatien i sinom tid.
Jag anser att applåderna är välförtjänta och om tillfället var mindre formellt hade vi kunnat genomföra en stående ovation i stället för en sittande ovation!
Kommissionär Verheugen och jag vill beskriva några av de tankar som ligger bakom kommissionens beslut och jag är säker på att ni är överens med mig om att det är viktigt för oss att ytterligare tydliggöra varför vi har nått denna ytterst välkomna slutsats.
Allt sedan den allra första början var det tydligt att de viktigaste områdena att ta hänsyn till var de politiska kriterier som angavs i Köpenhamn 1993.
Det fanns flera faktorer som vi var tvungna att ha i åtanke och jag skall kortfattat beskriva de viktigaste.
Den kroatiska domarkåren är – olyckligtvis – dåligt utbildad och organiserad och ett stort antal eftersläpande mål väntar på behandling.
Domarkårens oberoende ifrågasätts dock inte.
Kroatien har mycket kvar att uträtta när det gäller att förbättra kvaliteten på det juridiska beslutsfattandet-men landet har – och detta är vi övertygade om – en strategi för detta och nu behöver man genomföra denna strategi.
För det andra har Kroatiens förbindelser med sina grannar inte varit helt friktionsfria den senaste tiden.
Det har förekommit allvarliga tvister om gränser med Slovenien och tvister om fiskerättigheter i Adriatiska havet som inte underlättades av ensidiga åtgärder av Kroatien förra året.
Sedan valet i december förra året har den kroatiska regeringen emellertid uppvisat viljan att lösa dessa tvister på ett förnuftigt sätt som bygger på ömsesidig förståelse.
För det tredje gäller det frågan om rättigheter för minoriteter.
Detta är ytterst viktigt för parlamentet och ytterst viktigt för alla oss européer.
Det är viktigt att Kroatien genomför sin lagstiftning om rättigheter för minoriteter på rätt sätt.
OSSE har också rapporterat att mer behöver göras för att garantera att de serbiska flyktingar som för närvarande bor i Serbien, Montenegro och Bosnien kan återvända till sina hem.
Den nuvarande regeringen har emellertid slutit ett avtal med den serbiska ledaren i Kroatien, Milorad Pupovac.
Avtalet är utformat för att uppnå detta.
Mycket återstår att göra, men det görs framsteg.
Vi välkomnar detta och vi är säkra på att framstegen kommer att fortsätta.
Den kanske svåraste frågan, som är densamma i hela regionen, har varit frågan om samarbete med Internationella tribunalen för f.d.
Jugoslavien – ICTY.
Vår ståndpunkt är rättfram och den är välkänd: i enlighet med Europeiska rådets slutsatser kräver vi att alla länderna på Västra Balkan samarbetar fullt ut med tribunalen som ett icke-förhandlingsbart villkor för utvecklingen av stabiliserings- och associeringsprocessen.
I vår bedömning är vi beroende av yttrandet från tribunalen.
Fram till alldeles nyligen var Kroatiens rykte långt ifrån perfekt – även om jag erkänner att ansträngningar gjordes.
Under de senaste månaderna har samarbetet emellertid förbättrats avsevärt.
Det är framför allt värt att notera att två brottsanklagelser där åtta personer var inblandade, både kroater och bosnienkroater, hanterades snabbt och utan krångel av den kroatiska regeringen.
Alla åtta fördes till Haag inom en vecka efter brottsanklagelserna.
Frågan om den tidigare generalen Ante Gotovina kvarstår.
Han har blivit anklagad för mycket svåra brott och fortsätter att vara på fri fot.
Kommissionär Verheugen och jag rådgjorde med chefsåklagaren vid tribunalen och hon gav oss ett mycket tydligt råd.
Hon ansåg att Kroatien fullt ut uppfyllde tribunalens krav och ansåg det osannolikt att denna situation skulle ändras.
När det gällde målet mot Gotovina ansåg hon att den kroatiska regeringen gör allt den kan för att hitta honom och överlämna honom till Haag.
Vi frågade domaren, domaren meddelade sitt beslut och jag anser inte att vi bör ifrågasätta henne.
Så båda våra kriterier har uppfyllts till fullo och nu finns det ingenting som hindrar en positiv bedömning av denna mycket viktiga fråga.
Jag måste bara tillägga en sak: som vi säger i är det ytterst viktigt att Kroatien fortsätter att samarbeta fullt ut med tribunalen och framför allt att kroaterna tydligt visar att de gör allt de kan för att hitta och gripa den anklagade som återstår.
Det är upp till det irländska ordförandeskapet att välja datum för rådets behandling av vårt.
Jag vet att medlemsstaterna kommer att hålla frågan under uppsikt fram till dess.
Jag vill upprepa att jag gläder mig mycket över detta tillfälle.
Jag vill gratulera alla dem som vi har arbetat med under de senaste åren och som har lagt grunden för detta beslut.
Jag vill gratulera den nuvarande regeringen till dess arbete och jag hoppas att detta tillfälle kommer att firas i Kroatien.
Med detta vill jag överlämna ordet till min kollega kommissionär Verheugen som inför parlamentet kommer att tala om några andra delar av och ge er en antydan om nästa steg.
