# ID: svediakorp-gov447378
# author: Hatzidakis (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-04-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 637
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Jag måste säga att dagens debatt om den tredje sammanhållningsrapporten – för gemenskapens fjärde stödramar – i grund och botten är mycket enklare än de tidigare debatter vi har hållit om samma fråga i Europaparlamentet.
En viktig anledning tror jag är kommissionsledamot Michel Barniers personliga bidrag, eftersom han startade dialogen om den nya programperioden 2007 – 2013 mycket tidigt.
Han möjliggjorde därmed ett brett samförstånd i denna mycket svåra fråga.
Viktigt var också Europaparlamentets stöd och att han lyssnade till Europaparlamentets synpunkter.
Vi bör alltså ge honom uppskattning för detta och komma ihåg att kommissionsledamöterna Franz Fischler – som är här – och Anna Diamantopoulou hjälpte honom med detta.
Jag vill också tillägga att arbetet försvårades på grund av den kommande utvidgningen, som innebär att många nya länder införlivas med strukturfonderna och Sammanhållningsfonden, och på grund av att EU: s regionalpolitik praktiskt taget behöver läggas om i grunden.
Vikten av denna politik framgår tydligt både av den tredje lägesrapporten, som har lagts fram av Europeiska kommissionen, och av Europaparlamentets ståndpunkt.
Det första budskap som behöver klargöras i denna debatt är att Europaparlamentet och Europeiska kommissionen är emot alla tankar på att åternationalisera sammanhållningspolitiken.
Denna politik har ett europeiskt mervärde, den ger synliga resultat för regionerna – särskilt i regioner med problem, de fattigaste regionerna – och den måste fullföljas.
En annan sak som jag skulle vilja tillägga är att denna politik måste få materiellt stöd ur budgeten, särskilt med tanke på den stundande utvidgningen.
Parlamentet upprepar därför än en gång sin ståndpunkt att stödet inte får hamna under 0,46 procent av bruttonationalprodukten.
Vi står således bakom Europeiska kommissionen, som hur som helst har antagit ett förslag från Europaparlamentet om saken.
Europaparlamentet välkomnar det faktum att merparten av stöden går till vad som hittills har kallats mål 1 och som hädanefter kommer att heta ” konvergensmålet ”.
Enligt vår mening måste vi effektivt hantera de problem som kommer att uppstå i de områden som drabbas av ” statistikeffekten ”.
Också dessa områden bör omfattas av mål 1 och få betydande ekonomiska stöd.
Vi anser dessutom att områden som drabbats av ” statistikeffekten ” bör gagnas av bestämmelserna i artikel 87.3 a i fördraget när det gäller statligt stöd, och på den punkten håller vi inte med Europeiska kommissionen.
Enligt Europaparlamentet är det också rätt att förenkla mål 2 och att integrera de nuvarande initiativen – Equal, Leader och Urban – med EU: s grundläggande program.
Det enda kvarvarande gemenskapsinitiativet blir med all rätt Interreg för gränsöverskridande samarbete, som ett slags mål 3, vilket vi ser som ett tillägg till samarbete och utveckling på EU-nivå.
Jag skulle också vilja säga att vi i vårt betänkande lägger särskild tonvikt på problem inom enskilda områden, till exempel problem i landsbygdsområden – ett område där vi har godtagit många förslag från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling – och i städer.
Som parlamentsledamot från Grekland vill jag särskilt uppmärksamma de problem som hänger samman med bestående geografiska strukturella nackdelar och nämna områden som öar, bergsområden och givetvis glesbefolkade områden i norra Finland och Sverige.
Vi anser att det bör vidtas särskilda åtgärder, inte bara inom ramen för regionalpolitiken och sammanhållningspolitiken utan även mer allmänt inom EU: s andra politikområden för olika sektorer.
Vi välkomnar Europeiska kommissionens arbete för att förenkla förfarandena enligt principen ” en fond per program ”, men vi får avvakta innan vi har sett detaljerna.
Vi vill dessutom att Europaparlamentet får en betydande roll och medbestämmanderätt, särskilt när det gäller utarbetandet av Europeiska kommissionens strategiska dokument för den nya programperioden.
