# ID: svediakorp-gov447362
# author: Schreyer, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-04-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,034
# sentences: 43
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr rådsordförande, mina damer och herrar!
Vi politiker som arbetar med budgetfrågor kan i dag blicka tillbaka på fem års framgångsrikt samarbete.
Den första budgeten som vi var gemensamt ansvariga för, 2000 års budget, var också den första budgeten som utarbetades enligt det nuvarande systemet för finansiell planering.
Efter fem års gemensamma erfarenheter av budgetplanen som planeringsinstrument har vi nu chansen att diskutera den här erfarenheten med tanke på dess konsekvenser för den närmaste planeringsperioden.
Vår erfarenhet visar att planeringsinstrumentet har visat sig kunna garantera en disciplinerad utveckling av utgifter och dess finansiering.
Framför allt har instrumentet för det interinstitutionella avtalet, med dess samråds- och samarbetsmekanismer, också gjort att diskussionsprocessen utförs effektivt och avslutas i rimlig tid.
Erfarenheten har också visat att det är önskvärt med en högre grad av flexibilitet, att utgiftstaket för utrikespolitiken helt enkelt var alltför lågt och att taket för de administrativa utgifterna lätt leder till separata problem.
Budgetplanens positiva effekter beror på att det är ett instrument som skapar ömsesidigt förtroende mellan institutionerna och främjar kompromisser.
I det avseendet stöder jag helt vad ordföranden Terence Wynn sade.
Detta är också ett argument för att synkronisera budgetplanens varaktighet med parlamentets och kommissionens mandat – med andra ord att begränsa den till fem år.
Kommissionen är i princip enig med budgetutskottet här.
Av en rad olika skäl, som jag inte vill gå in på här, har emellertid kommissionen föreslagit ytterligare en sjuårsperiod som en övergångsfas.
Kanske finns det utrymme för en kompromiss, så att till exempel de stödprogram som kommissionen för närvarande utarbetar den rättsliga grunden för inte skulle få en fastställd budget för alla sju åren i det här skedet.
Om vi vill vara säkra på att samtliga rättsliga grunder skall kunna antas 2006, har den nya kommissionen helt enkelt inte tillräckligt med tid för att utarbeta dem.
Men naturligtvis kommer den nya kommissionen att kunna hävda sina prioriteringar i samrådsprocessen.
I budgetplanen fastställs den finansiella ramen för den politik som kommer att föras under de närmaste åren.
Det är ett ytterst betydelsefullt politiskt projekt och därför är det nödvändigt att nå en överenskommelse om vilka uppgifter unionen avser att utföra gemensamt framöver innan samrådsprocesserna inleds.
Så har också det irländska ordförandeskapet behandlat den här frågan och jag skulle vilja ta tillfället i akt och rikta ett stort tack till er för ert sätt att hantera den här frågan och kommissionens förslag just nu.
Våra gemensamma mål är ambitiösa: hållbar tillväxt, ökad konkurrenskraft genom förbättrat stöd till vetenskap, forskning och utbildning, utveckling av ett europeiskt område med frihet, säkerhet och rättvisa för våra medborgare, ett större gemensamt ansvar i världen och en framgångsrik integration av de nya medlemsstaterna.
Denna nya ram kommer att gälla för ett EU med 27 medlemsstater.
Kommissionen föreslår att allt detta skall finansieras inom det nuvarande taket för unionens egna medel.
Vi föreslår ingen höjning av detta tak, även om den nuvarande gränsen har legat konstant sedan 1999.
Vi föreslår till och med en betydligt större flexibilitetsmarginal under detta tak, 1,24 procent av bruttonationalinkomsten, än den som föregående kommission föreslog för innevarande planeringsperiod.
Om vi jämför siffrorna i de nuvarande budgetplanerna med kommissionens nya förslag för åren 2007 – 2013, visar det sig att vårt föreslagna tak för nästa planeringsperiod ligger på i genomsnitt 1,14 procent av bruttonationalinkomsten, medan det nuvarande genomsnittet ligger på 1,12 procent, om EUF och Solidaritetsfonden räknas med.
Om man undantar Europeiska utvecklingsfonden och Solidaritetsfonden från den här uträkningen – på samma sätt som i uppgifterna för nästa period – och värdena för innevarande period räknas om för 25 medlemsstater, kommer kommissionens nya förslag att resultera i en något lägre procentsats av bruttonationalinkomsten under de kommande åren jämfört med innevarande planeringsperiod.
Hur har vi lyckats hålla oss kvar under det här taket trots vårt ambitiösa program?
Den enda förklaringen är förstås att kommissionen har omfördelat medel från gamla till nya uppgifter.
Jordbruksutgifternas andel av budgeten kommer till exempel att minska, medan anslagen till hållbar tillväxt kommer att öka.
En omfördelning mellan de gamla och nya medlemsstaterna är på förslag.
Om vi undersöker kommissionens förslag för den kommande planeringsperioden enbart när det gäller de gamla medlemsstaterna, ser vi att de hamnar en bra bit under taket på 1,0 procent av bruttonationalinkomsten, vilket vissa medlemsstater har begärt.
Men om vi skall sätta ett tak på 1,0 procent för den utökade unionen med 27 medlemsstater, kommer vi att behöva avstå från hela politikområden, vilket kommer att göra det omöjligt att uppnå alla de mål som har antagits av rådet och oss själva.
Under de senaste åren har vi gjort mycket för att konsolidera budgeten, betydligt mer än vad som har gjorts i medlemsstaterna.
De senaste årens budgetar, de budgetar som vi har varit gemensamt ansvariga för, kan anses vara de lägsta någonsin i de europeiska budgetplanernas historia.
Utgiftsflödena till de nuvarande medlemsstaterna har reducerats för att inom det nuvarande takets begränsningar skapa tillräcklig finansiell kapacitet inför anslutningen av nya medlemsstater.
När det gäller budgetpolitiken står vi väl rustade inför utvidgningen.
Vi har ett nytt, modernt budgetsystem och en ny budgetstruktur som är betydligt mer genomskinlig och politisk.
Tack vare ett mycket nära samarbete mellan institutionerna under de senaste åren har vi uppnått goda resultat.
Och ni, Terence Wynn, har varit en enastående ordförande för budgetutskottet och lett utskottet med stor framgång.
Men ni har också haft turen att ha mycket goda utskottsledamöter, som har varit professionella, kompetenta och – en viktig egenskap hos alla politiker som arbetar med budgetfrågor – som har förmågan att arbeta hårt.
Samma sak gäller för utskottets presidium.
Tack vare det utmärkta samarbetet har vi uppnått en hel del.
Det har helt enkelt varit en väldigt fin erfarenhet på alla sätt.
Jag vill verkligen tacka er för detta.
