# ID: svediakorp-gov447247
# author: Rack (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-04-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 670
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, fru vice ordförande, mina damer och herrar!
Under 1999 och 2001 inträffade tre omfattande brandkatastrofer i Mont Blanc-tunneln, Tauerntunneln och Sankt Gotthardtunneln.
Dessa händelser visade med all tydlighet att vi hade säkerhetsbrister på det transeuropeiska nätets viktigaste sträckningar, särskilt i tunnlarna.
Parlamentet uppmanade då omedelbart kommissionen att undersöka detta på lämpligt sätt och därefter lägga fram en text som, genom att bli EU-lagstiftning, skulle göra det möjligt för oss att nå ökad säkerhet för alla som färdas på Europas vägar, framför allt i tunnlarna.
Kommissionen har hanterat frågan på ett sätt som vi bör vara tacksamma för, och under de senaste två och ett halvt åren har kommissionen, inom ramen för en genomgående svår process och en dialog med parlamentet å ena sidan och rådet å andra sidan, framför allt bidragit till att vi på rekordtid har kunnat utarbeta en mycket bra gemensam text, som vi nu kan enas om vid andra behandlingen, alltså till och med innan den nuvarande mandatperioden löper ut.
Nu kan vi förvänta oss att det så snart som möjligt kommer att råda högre och bättre säkerhet än tidigare på Europas vägar och i Europas tunnlar.
En av många saker som det har varit möjligt att inkludera i detta direktiv, eller denna lagtext, och som jag särskilt skulle vilja ta upp är en fråga som framför allt, men inte enbart, parlamentet har ansett vara särskilt viktig, nämligen att vi också skall ta särskild hänsyn till de funktionshindrades intressen.
Förra året var Europeiska handikappåret.
Då betonade vi med fog att det inte var tillräckligt att ha ett år då vi ofta använder ordet funktionshinder och sedan inte gör någonting mer åt det.
Vi måste därför särskilt sträva efter att ta frågan om tunnelsäkerhet på allvar i detta sammanhang.
Som föredragande för detta förslag uppskattade jag särskilt att vi i sammanträden och förhandlingar om denna bevisligen långt ifrån enkla text också har kunnat få med två länder som inte är medlemsstater i Europeiska unionen – och då menar jag som tyvärr inte är medlemsstater i Europeiska unionen – men som givetvis även har särskilt stor betydelse när det gäller frågor om säkerheten inom det europeiska vägnätet.
Det ena landet är Schweiz och det andra är Norge.
Båda dessa länder har, framför allt på rådsnivå men även i sammanträden med parlamentets föredragande, i hög grad deltagit i diskussionerna, och ett resultat av detta är att vi kan förvänta oss en enhetlig och allmän tunnelsäkerhetsstandard i Europa.
På samma sätt – och det här är den sista punkten jag kommer att ta upp – kan vi anta att Europeiska unionens blivande medlemsstater, som blir fullvärdiga medlemmar i EU den 1 maj 2004, genom denna lagtext, som för vissa av de nya medlemmarna är en del av gemenskapens regelverk som de ännu inte har införlivat, får en europeisk grund för att se till att dessa delar av det övergripande europeiska vägnätet också snabbt når den säkerhetsnivå som vi med fog anser måste garanteras av de aktörer som bygger, underhåller och övervakar vägar.
Sammanfattningsvis vill jag framföra mitt varma tack till alla som aktivt har bidragit till att utforma denna lag, särskilt kommissionsledamoten, som beslutsamt har tagit ställning för denna fråga, men också hela kommissionen med all sin personal samt rådet och dess personal liksom parlamentet och våra grupper här i kammaren och deras personal.
De har alla arbetat med denna text och bidragit till resultatet, som består i att vi sannolikt om några minuter nästan enhälligt kommer att kunna anta denna text.
Jag menar att arbetet har varit värt besväret när det gäller att främja säkerheten för alla som färdas på Europas vägar, och detta kommer vi med rätta också att kunna säga till Europas befolkning under de kommande veckorna.
