# ID: svediakorp-gov447182
# author: Rousseaux (ELDR ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-04-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 477
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar drabbar allvarligt Europas befolkning.
Enligt aktuella beräkningar drabbas 5 procent av befolkningen mellan 50 och 60 år, 8 till 10 procent av befolkningen mellan 60 och 70 år och 10 till 20 procent av befolkningen mellan 70 och 80 år.
Dessa sjukdomar som påverkar hjärnan innehar en tredje plats på den tragiska topplistan med sjukdomar, efter kardiovaskulära sjukdomar på första plats och cancer på andra plats.
Alzheimers och relaterade sjukdomar drabbar miljontals europeiska medborgare som efter en tid inte kan hantera sina liv, för att inte tala om deras familjer som avsevärt måste dra ned på sin yrkesmässiga verksamhet eller kanske till och med ge upp den helt när de tar på sig ansvaret för vården av sådana patienter.
Dessa sjukdomar har katastrofala mänskliga, ekonomiska och sociala konsekvenser för vårt samhälle.
Utöver det psykiska lidandet som dessa sjukdomar orsakar finns det nästan inga specialiserade vårdhem, och de som finns är ofta för dyra för patienten eller dennes familj och omfattas inte av det sociala trygghetssystemet eller av medicinska försäkringar.
Det finns därför ett trängande behov av att på alla fronter utveckla en verklig plan för en organiserad kontroll av detta gissel, som drabbar oss alla, antingen direkt eller indirekt.
Hjärnsjukdomarnas ekonomiska och sociala börda utgör 35 procent av kostnaden för alla sjukdomar i Europa, och denna siffra förväntas stiga de kommande tio till tjugo åren.
Detta måste leda till en omdefiniering av den politik som bör tillämpas när det gäller forskning, utbildning, hälso- och sjukvård, förebyggande åtgärder och social trygghet.
Eftersom en tredjedel av den totala kostnaden för alla sjukdomar kan tillskrivas hjärnsjukdomar, krävs följande åtgärder: En väsentlig andel av de medel som går till forskning i biovetenskap bör avsättas till hjärnan och dess sjukdomar, särskilt Alzheimers sjukdom, och i det sjunde ramprogrammet som för närvarande förhandlas fram bör detta tas med i beräkningen.
En väsentlig del av de utgifter som görs inom hälso- och sjukvården (förebyggande åtgärder, diagnos och behandling) bör avsättas till dessa sjukdomar, medicinska studieprogram bör inriktas proportionellt på dessa sjukdomar, ett socialt trygghetssystem bör inrättas som gör det möjligt att ge materiellt stöd (vårdhem) och finansiellt stöd till patienter och deras familjer som lider av dessa handikapp, och slutligen bör ett europeiskt övervakningscentrum för hjärnsjukdomar inrättas.
Detta gissel är så omfattande och dess inverkan på vårt samhälle så allvarlig att det är en plikt för de olika europeiska institutionerna – kommissionen, Europaparlamentet och rådet – och för medlemsstaterna att vidta alla erforderliga åtgärder som står i deras makt för att bekämpa, kontrollera och förhindra neurodegenerativa sjukdomar som till exempel Alzheimers, och hjälpa dem som lider av dessa sjukdomar.
