# ID: svediakorp-gov447102
# author: Ghilardotti (PSE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-04-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 835
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, herr kommissionär Bolkestein, mina damer och herrar!
Europeiska kommissionen har lagt fram ett meddelande till rådet och Europaparlamentet om modernare bolagsrätt och effektivare företagsstyrning i Europeiska unionen.
Det här meddelandet är ett svar på rapporten av den 4 november 2002 från den expertgrupp på hög nivå för bolagsrätt som kommissionär Bolkestein tillsatte just för att rekommendera ett modernt regelverk för bolagsrätten i Europa.
I meddelandet anges de viktigaste politiska mål som skall tjäna som vägledning för alla våra initiativ i framtiden.
Det inbegriper en handlingsplan i vilken en tidsplan anges för en rad instrument, för reglering eller annat, som man avser att inrätta på kort, medellång och lång sikt, tillsammans med en mall som anger prioriteringsordningen för själva åtgärderna.
I det här förslaget har kommissionen tagit hänsyn till nödvändigheten av att respektera subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och grundar sin egen regleringsstrategi på ett gradvis införande, dock utan att förlora regleringsutvecklingen på internationell nivå ur sikte.
Det är två grundläggande mål som kommissionen vill uppfylla genom att reformera bolagsrätten i Europa: att förstärka aktieägarnas rättigheter och skyddet av tredje part samt att främja företags effektivitet och konkurrensförmåga.
De viktigaste grunderna för det här initiativet är att inrätta en mer homogen referensram för bolagsrätt i syfte att underlätta etablering och omstrukturering över gränserna, och att skapa förhållanden genom vilka en upprepning av de företagsskandaler som nyligen inträffat förhindras – där Parmalatskandalen i mitt land är framträdande på grund av dess omfattning.
Dessa företagsskandaler har fått allvarliga konsekvenser för miljontals människors inkomster, pensioner, arbeten, besparingar och investeringar.
En annan grund för initiativet är att göra mesta möjliga av de fördelar som den inre marknaden ger.
För att kunna uppfylla det första mål som föreslås i handlingsplanen är det grundläggande att införa ett effektivt och uppdaterat system för att skydda aktieägare och deras rättigheter.
Vi måste även ta vederbörlig hänsyn till situationen för vissa tredje parter, som särskilt kvalificerar sig genom sina intressen: fordringsägare och arbetstagare.
I det avseendet verkar kommissionens hantering av bolagsstyrningen vara simplistisk och otillräcklig.
Bolagsstyrning läggs fram som ett problem som endast gäller förbindelserna mellan aktieägarna och företagsledningen, som om ett företag är ett organ som endast bryr sig om aktieägarnas intressen.
På det sättet beskriver man ett virtuellt företag utan att lägga vederbörlig vikt på arbetstagarna, och utan mer allmänt ansvar mot andra kategorier av parter med intressen i själva företagets fortlevnad, som till exempel fordringsägare och andra intressenter.
När det gäller det andra målet kan företags konkurrensförmåga främjas på olika sätt, inbegripet den oundvikliga befintligheten av ett lämpligt regelverk för bolagsrätt, med en fast jämvikt mellan nationella åtgärder och gemenskapsåtgärder.
Jag tror att den utmaning som vi måste anta i dag är att sträva mot att föra ut de särpräglade och kännetecknande egenskaperna hos den europeiska kapitalismen i globaliseringsåldern.
Vi behöver med andra ord se till att det verkligen finns en europeisk modell som tydligt skiljer sig från den nordamerikanska modellen.
Inte för att denna modell motsvarar och härrör från en ram av utmaningar och frågor som skiljer sig från de som rör var och en i ett sammanhang med ekonomisk globalisering, utan för att den beaktar sociala konsekvenser och effekter, vilket gör den mer balanserad och mänsklig.
Därigenom blir den en modell som försöker greppa om själva kärnan i företagsmodellen, som representeras av ett företags intressen, inte bara som medlemmarnas och aktieägarnas gemensamma intressen, utan även som själva företagets intresse, ett företag som i sin egenskap av oberoende ekonomisk aktör även tar ansvaret för specifika intressen hos alla parter utanför och inom själva företaget.
Bland dessa parter finns anställda, kunder, leverantörer, fordringsägare, offentlig förvaltning, i egenskap av fördelare av välfärd och skatteintäkter, och hela det civila samhället, som är strukturellt sammankopplat med företagets välmåga och fortsatta drift genom det allmänna och gemensamma intresset.
Slutligen en mer allmängiltig kommentar: vi måste uppnå rätt balans mellan självreglering och lagstiftad reglering när den europeiska ramen för bolagsstyrning utformas.
I dag finns en utbredd tendens att luckor i lagstiftningen fylls med självregleringskoder.
Det är positivt, men inte tillräckligt långtgående.
Vi behöver ett system med juridiskt bindande regler som är kopplade till effektiva påföljder och som tillämpas av offentliga organ som har i uppgift att leda och övervaka.
Målet måste vara just att globalisera reglerna för bolagsstyrning och införliva de offentliga tillsynsmyndigheterna i ett nätverk.
Med utgångspunkt i detta har vi riktat vår uppmärksamhet på vissa nyckelfrågor som jag bara skall nämna: öppenhet och aktieägares rättigheter, institutionella investerares roll, främjande av oberoende styrelseledamöters roll, den särskilda frågan om företagspyramider, arbetstagares rättigheter som särskilt behöriga fordringsägare hos företaget och centraliseringen av ett system för offentlig översikt över företagsrevisioner.
