# ID: svediakorp-gov447091
# author: Doyle (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-04-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 398
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag skulle vilja begränsa mina kommentarer till Wuermelingbetänkandet om konsumentkrediter.
Detta är hans andra försök att nå en kompromiss om direktivet för konsumentkrediter.
Parlamentet invände mot många aspekter av det föreslagna direktivet och återförvisade det till utskottet i november 2003.
Direktivets syfte är att harmonisera medlemsstaternas lagar och administrativa förfaranden för avtal om kredit till konsumenter och avtal om ställande av säkerhet som ingås av konsumenter.
Efter att tidigare ha uttryckt mina invändningar mot många aspekter, kommer jag att vara glad över att stödja Joachim Wuermelings betänkande, förutsatt att samtliga ändringsförslag om så kallad ansvarsfull utlåning, obligatorisk användning av referensdatabaser för kreditgivning och undantaget för hypotek antas, och förutsatt att ändringsförslagen 4 och 61 om kreditföreningarna stöds av parlamentet.
Kreditföreningsrörelsen i Irland och Förenade kungariket är unik.
De flesta finansiella institutioner som lånar ut pengar gör det för att maximera sin vinst.
Kreditföreningar är annorlunda eftersom de ägs och drivs av sina medlemmar.
Alla styrelsemedlemmar och huvudmän arbetar ideellt – det finns 15 000 av dem i mitt land – liksom också merparten av personalen, utom vid de större kreditföreningarna som har upp till 2 000 avlönade anställda.
Föreningarna får endast verka inom sitt lokala geografiska område och tillhandahåller små kreditbelopp till medlemmar med låga inkomster och personer i ekonomiska svårigheter.
Genom ekonomisk rådgivning och konsumentvägledning, en tjänst som i Irland kallas MABS (Money Advice and Budgeting Service), ger de kredit till personer som ofta är svårt skuldsatta och som annars skulle vara ett lätt byte för illegala penningutlånare som tillhandahåller lån till omöjligt höga räntor.
I mitt land, med mindre än fyra miljoner invånare, har kreditföreningarna 2,5 miljoner medlemmar med besparingar på över 9 miljarder euro.
37 procent av de lån som beviljas av kreditföreningarna är på 750 euro eller mindre.
Det genomsnittliga lånet är på 7 000 euro.
Totalt 5 miljarder euro är utlånade för ögonblicket.
Irish League of Credit Unions utövar ett effektivt ledarskap för alla kreditföreningar i Irland.
Slutsatsen är att harmonisering behövs och är välkommen i den mån den respekterar det varierande utbudet av finansiella produkter och kulturskillnaderna mellan de finansiella tjänsterna i varje medlemsstat.
Vi behöver en balans här genom att skydda konsumenterna från långivarna och långivarna från konsumenterna.
