# ID: svediakorp-gov447021
# author: Linkohr (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-04-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 515
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Det kanske förvånar er att höra mig säga att vi om 25 år kommer att kunna utvinna precis lika mycket energi ur en kubikcentimeter kisel som ur en kubikcentimeter uran, men så är det – det förvånade även mig – och det visar vilken enorm latent potential som ligger i förnybar energi.
Min andra kommentar gäller Bonnkonferensen.
Jag vill föreslå att vi i denna kammare också sänder en delegation för att företräda oss där, i likhet med en lång rad lagstiftande församlingar världen över.
Det vore skandal om inte Europaparlamentet närvarade i form av en grupp ledamöter med officiellt mandat.
För det tredje vill jag säga att ordet ” fattigdomsbekämpning ” förekommer två gånger i resolutionen, som Mechtild Rothe med rätta hänvisade till.
Jag anser att det är av yttersta vikt att vi gör en koppling mellan klimatpolitik, energipolitik och fattigdomsbekämpning.
Instrumentet för att göra detta – eller åtminstone ett av dem som är lämpliga – är decentraliserade energiförsörjningssystem som använder förnybar energi och ett annat instrument som vi för närvarande diskuterar i denna kammare, nämligen handel med utsläppsrätter, det så kallade kopplingsdirektivet.
Vi kan tacka kommissionen för att den för en tid sedan gav ut en mycket intressant broschyr, där den redogjorde för de metoder som skulle kunna användas på detta sätt till nytta för sektorn för förnybar energi bara i Medelhavsområdet.
De siffror som anges i broschyren är extremt höga.
Jag anser att det här är ett instrument som vi skulle kunna utnyttja mycket mer.
Vi måste ju faktiskt finansiera den förnybara energin, och vi vet alla att den inte är billig.
Min sista anmärkning måste bli att det som oroar mig när det gäller förnybar energi är att den för närvarande upplever ett uppsving.
Alla talar om den, det skrivs om den i positiva ordalag i pressen, och det med rätta.
Men vem vet vad som händer om ett par år när kostnaderna ökar.
Kommer den förnybara energin att godtas lika lätt, eller kommer vi kanske fram till slutsatsen att det kan bli för mycket av det goda och besluta att backa en bit?
Det vore oerhört farligt för det skulle förstöra kontinuiteten i en sektor som ingår i vår industripolitik.
Vad det handlar om i slutändan är att vi behöver kontinuitet, och de små och medelstora företag som har investerat i förnybara energikällor behöver säkerhet.
Visst, kostnaderna minskar, men de är ändå relativt höga.
Jag känner mycket väl till diskussionerna i mitt eget land om kostnaderna för förnybar energi.
Bara i Tyskland beräknas de ligga på mellan fyra och fem miljarder euro om ett par år.
Det kan mycket väl bli så att många kommer att se detta som en smärtgräns de inte vill passera.
Jag vill bara påpeka att kontinuiteten bör upprätthållas snarare än brytas, för att de som investerar i förnybar energi i dag skall känna sig säkra.
