# ID: svediakorp-gov446899
# author: Roure (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-04-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 214
# sentences: 9
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Fru talman!
Vad har vi kunnat observera sedan 1963?
Framsteg naturligtvis, men för närvarande är det lättare att räkna upp skiljaktigheterna än de framsteg som har gjorts.
Konstitutionen, som antogs under en militärregim, utgör ingen grund för att garantera rättssäkerhet och grundläggande fri- och rättigheter.
En annan fråga som måste tas upp är erkännandet av det folkmord som har begåtts mot den armeniska befolkningen.
Vi får inte glömma att Europaparlamentet lyfte fram detta i en resolution som antogs den 18 juni 1987 och att det därefter har upprepat det vid flera tillfällen.
Turkiet fortsätter att förneka de grymheter som begicks av de dåvarande myndigheterna, och Europaparlamentet har redan gett uttryck för sin oro om cirkulären från det turkiska ministeriet för nationell utbildning, i vilka det ålägger låg-, mellan- och högstadiet att delta i en revisionistisk kampanj för att förneka förtrycket av minoriteter under loppet av Turkiets historia, särskilt när det gäller den armeniska folkgruppen.
Det är svårt att se hur ett land som inte vill ta ställning till sin historia och sina fel kan ansluta sig till Europeiska unionen.
Vi förväntar oss följaktligen att Turkiet börjar minnas, vilket vi kommer att upprepa så ofta som möjligt.
