# ID: svediakorp-gov446892
# author: Stenzel (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-04-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 449
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Fru talman, herr kommissionär, mina damer och herrar!
Om fyra veckor kommer Europeiska unionen att uppleva den största utvidgningen hittills, en tilldragelse som kommer att medföra långsiktiga förändringar i Europa, och som måste bli en allmän framgång för Europeiska unionen.
Det råder inget tvivel om att det utvidgade EU kommer att behöva tid för att anta en fast form.
Allmänheten kan knappast förstå att något så här stort inte händer på en gång, och att det samtidigt är nödvändigt att inleda en process för att påskynda utvidgningen.
Det är med tanke på detta som debatten om Turkiets anslutning skall föras.
Jag förmodar att alla i kammaren känner till Turkiets geopolitiska betydelse, och att alla välkomnar landets steg mot demokrati och mänskliga rättigheter.
Men ingen kan heller förneka att det finns en skillnad mellan lagstiftningens syften och vad som verkligen har genomförts när det gäller alla dessa frågor.
Någon har redan nämnt att Turkiet är ett av de länder som det kommer flest asylsökande från, och Österrike beviljar till exempel fler turkiska medborgare asyl än några andra nationaliteter.
Trots detta anser jag, liksom den delegation jag tillhör, att betänkandet om Turkiet är för ensidigt, vilket beror på att det koncentreras på rent politiska kriterier.
Därför stöder min delegation och jag själv alla förslag som syftar till att säkra en bredare grund för denna debatt.
Det finns ingen anledning till varför kommissionen inte skulle utreda effekterna av Turkiets anslutning på Europeiska unionen, antingen som en del av den rapport som skall läggas fram i oktober eller som en fristående undersökning.
Frågan om återverkningarna på strukturpolitiken, den gemensamma jordbrukspolitiken och Europeiska unionens institutioner måste behandlas.
När denna rapport utarbetas i oktober bör också de olika alternativen för Turkiet fastställas, och dessa bör inte enbart inriktas på anslutning; vi måste erbjuda dem alternativ i god tid.
Det är vi skyldiga dem och oss själva.
Jag vill avsluta med att framföra ett varmt tack till Arie M. Oostlander; i sin roll som föredragande har han varit tillräckligt storsint att inte lägga band på diskussionerna, men har samtidigt varit tillräckligt finkänslig för att kunna hålla på sin egen uppfattning.
Detta betänkande om Turkiet ger oss nu möjligheten att sända en viktig politisk signal och bredda debatten.
Vi skall inte behöva begränsa oss till politiska kriterier i ordets snävaste bemärkelse.
Det måste också vara möjligt att undersöka och utvärdera de följder som Turkiets anslutning sannolikt kan få för Europeiska unionen.
Om detta inte görs kommer väljarna aldrig att förlåta oss.
