# ID: svediakorp-gov446873
# author: Queiró (UEN ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-04-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 680
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag gratulerar Arie M. Oostlander till det arbete han har utfört med detta betänkande, där han väcker flera politiskt viktiga frågor rörande Turkiets anslutning till Europeiska unionen.
Jag skall belysa två av dem: Den första gäller i vilken mån Europeiska unionen själv är förberedd på den framtida integreringen av detta stora euro-asiatiska land.
Vilka konsekvenser kommer anslutningen att få om Turkiet blir medlem?
Vilka geopolitiska uppgifter kommer antagandet av nya externa gränser för EU att medföra, med tanke på att EU inte bara kommer att ligga utanför Europa, utan också på tröskeln till väpnade konflikter?
Hur skall vi bemöta den fråga om befolkningsstorlek som Turkiets ansökan ger upphov till och de konsekvenser som detta kommer att ha på den nuvarande institutionella balansen?
Kommer Turkiets anslutning att stärka Europeiska unionens säkerhet och göra unionens utrikespolitik mer trovärdig och effektiv i området?
Kommer det att vara möjligt att behålla den gemensamma jordbrukspolitiken?
Om så är fallet, i vilken form?
Vad händer med strukturfonderna?
Dessa iakttagelser innebär inte att vi har låg aktning för den stora turkiska nationen, absolut inte.
De innebär bara enligt vår mening att det måste föras en offentlig, öppen och objektiv debatt i hela Europa om denna fråga, något som vi anser är absolut nödvändigt.
Av det skälet stöder vi föredragandens förslag att uppmana kommissionen att lägga fram en omfattande utredning av konsekvenserna av Turkiets anslutning till EU, vilken ger parlamentet och rådet upplysningar om de interna förändringar som måste genomföras i EU och behovet av att reformera den nuvarande politiken på de olika huvudområden som jag har nämnt.
Den andra frågan är i vissa avseenden motsatsen till den första, och gäller Turkiets politiska vilja att helhjärtat fortsätta att genomföra nödvändiga reformer av sina strukturer och institutionella och rättsliga ramar för att uppfylla de politiska Köpenhamnskriterierna, till stor del på samma sätt som skett i de andra kandidatländerna.
Föredraganden anser med rätta att det nu, som en förutsättning för att inleda förhandlingar, är upp till Turkiet självt att besluta om landet är villigt eller kan anta EU: s politiska principer och värden och införliva dem i den turkiska staten och det turkiska samhället.
Vi måste i detta hänseende erkänna att den nuvarande regeringen har visat stark politisk motivation och vilja att genomföra omfattande reformer, något som har visat sig vara svårt och som i många fall fortfarande är ett oavslutat arbete, särskilt på området för mänskliga rättigheter, eftersom dessa rättigheter står i strid med traditioner och praxis inom samhällsförvaltning, polisväsende och militär administration som har befästs under flera decennier.
Genom att välja så kallade ” rättsliga harmoniseringspaket ” har Turkiet kunnat anpassa sin lagstiftning till EU: s normer snabbare än vad som varit fallet om man hade gjort en övergripande översyn av de grundläggande lagar som ligger till grund för landets politiska system, polisväsende och rättsväsende.
Detta är ett positivt steg.
Vi är medvetna om svårigheterna och de särskilda villkor som är förenade med denna process och kan dra slutsatsen att förloppet har sin gilla gång.
Turkiet kan i framtiden få inleda förhandlingar med EU under förutsättning att landet håller sig kvar på den inslagna vägen att välja de europeiska värden som det har antagit av egen och fri vilja.
Slutligen skall det stadium som vi nu har nått alltså ses som ett stadium av ömsesidiga förberedelser för Turkiets eventuella anslutning till Europeiska unionen, förberedelser för unionen som på alla nivåer måste anpassa sig till att välkomna den stora turkiska nationen, och förberedelser för Turkiet som måste fortsätta sina insatser för att effektivt genomföra de nödvändiga reformerna i enlighet med Köpenhamnskriterierna.
Herr talman!
Utfallet av denna process måste vara det naturliga resultatet av dessa insatser av ömsesidiga förberedelser och anpassningar, och inte resultatet av en subjektiv önskan som inte tar hänsyn till den verklighet vi ställs inför på båda sidor.
