# ID: svediakorp-gov446834
# author: Berthu (NI ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-31
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 471
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Det tycks mig som att Luís Marinho i sitt betänkande om asylsystem i Europa inte riktigt har förstått vad frågan handlar om.
Vilken fråga var det som skulle besvaras?
Det gällde i första hand hur man skulle reagera på den rapport med titeln som lades fram för Europeiska rådet av den brittiska regeringen.
Denna rapport, som innehöll en hel del förnuftigt, ställde den stora frågan hur man skall återvinna kontrollen över ett asylsystem som för närvarande knakar i fogarna under trycket av ofantliga migrationsströmmar.
Den följdes av ett meddelande från kommissionen där enkla frågor gjordes invecklade och problemet rördes till med titeln ” Mer tillgängliga, rättvisa och väladministrerade asylsystem ”, som fullständigt förvränger innebörden av den brittiska rapporten.
Det är anmärkningsvärt att det parlamentsbetänkande som vi granskar i dag ofta hänvisar till kommissionens meddelande, men inte ens nämner den brittiska regeringens rapport.
Ett sådant förakt för en medlemsstat kan inte gärna tolereras, och jag skall därför basera mina anmärkningar på denna rapport.
I den säger man fyra saker: ett, det ekonomiska stödet till flyktingar är dåligt fördelat, två, det nuvarande asylsystemet är inte till fördel för den stora majoriteten flyktingar, de mest utsatta, som fortfarande befinner sig på platser med svagt skydd, tre, den överväldigande majoritet av asylsökande inom Europeiska unionen uppfyller inte kriterierna för att erhålla flyktingstatus eller ytterligare skydd, fyra, de som nekas asyl stannar vanligtvis kvar här illegalt och skickas inte tillbaka till sina ursprungsländer.
Inför dessa utmaningar begär man i den brittiska rapporten särskilt att skyddszoner skall skapas i ursprungsregionerna för att erbjuda tillgängliga tillflyktsorter och inrättandet av transithandläggningscentrum utanför EU, där de flyktingar som beviljas asyl kan erbjudas tillträde till de deltagande länderna och de andra skickas tillbaka till sina ursprungsländer.
I det betänkande som läggs fram för oss här i dag är man på sin höjd svävande i sina svar på dessa frågor och förslag.
Framför allt avvisas i punkt 16 förslaget om skyddszoner och transitcentrum utanför EU eftersom det inte anses erbjuda tillräckligt skydd och i punkt 8 föreslås, som svar på ökningen av falska asylansökningar, att möjligheterna till legal invandring skall utvidgas, vilket – som Luís Marinho nyss påpekade – i själva verket skulle vara en ännu sämre lösning.
På det hela taget, herr talman, tycks man i detta betänkande inte ta hänsyn till vare sig de dramatiska problem som våra samhällen står inför, och som nu hotar deras överlevnad, eller behovet av en genomgripande översyn av våra asylförfaranden och att prioritera våra ansträngningar inriktade på politisk stabilisering och ekonomisk utveckling av de länder varifrån dessa människor i sin förtvivlan drivs att utvandra.
