# ID: svediakorp-gov446826
# author: Paciotti (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-31
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 378
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag vill tacka kommissionens representant och föredraganden, som har redogjort för sina ståndpunkter på ett mycket tydligt sätt.
När man upprättar databaser med stora mängder information är det utan tvekan oundvikligt att det infinner sig en frestelse att använda dem för en uppsjö av olika syften.
Det kan vara nyttigt och försvarbart att göra så under vissa förhållanden, särskilt med hänsyn tagen till medborgarnas grundläggande rätt till skydd av personliga rättigheter som den fastställs artikel 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
Det har nu framställts krav på att fordonsregistreringsmyndigheterna skall få kontrollera om ett fordon är stulet och om en ansökandes dokument är äkta genom att hämta all nödvändig information från Schengens informationssystem.
Problem som har att göra med den rättsliga grunden skulle enligt föredraganden kunna förhindra användningen av uppgifter som är relaterade till identitetshandlingar, och informationen skulle därför inskränka sig till uppgifter om motorfordon.
Utkastet till förordning är användbart även med dessa begränsningar.
Vad jag inte kan gå med på är att uppgifterna inte skulle vidarebefordras av polisen eller tullen, som har ansvaret för att lagra och behandla Schengenuppgifter, utan att de skulle hämtas direkt av offentliga fordonsregistreringsmyndigheter via direktåtkomst till SIS-databasen.
Denna åtkomstmöjlighet för det mycket stora antalet fordonsregistreringsmyndigheter i de 25 medlemsstaterna skulle innebära ett allvarligt hot mot skyddet av personliga uppgifter i Schengensystemet.
Verksamheten inom de institutioner som ansvarar för medborgarnas säkerhet, de regler och den kontroll som de underställs och de syften för vilka de får använda uppgifter som kommer till deras kännedom är mycket annorlunda i jämförelse med den inom administrativa organisationer, offentliga eller andra, som sköter registreringen av fordon.
Dessutom kan jag inte se vilket det akuta behovet skulle vara av att tillåta direkt tillgång till Schengenuppgifter, med tanke på att detta inte skulle vara tillåtet för privata registreringsföretag enligt de olika ländernas regler.
Detta skulle leda till skillnader i regelverket som skulle öka förvirringen snarare än att göra bestämmelserna mer effektiva.
Det skulle alltså vara bättre att reglera fordonsregistreringsmyndigheternas användning av Schengenuppgifter genom att ge dem alla samma indirekta tillgång, vilket skulle minska risken för missbruk och innebära att proportionalitetsprincipen respekterades.
