# ID: svediakorp-gov446785
# author: R&e, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-31
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 967
# sentences: 41
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Detta är en intressant debatt eftersom vi diskuterar en rapport från Världsbanken.
Granskningen av utvinningsindustrin på uppdrag av Världsbankgruppen 2001 kommer att vägleda bankens deltagande inom sektorerna olja, gas och gruvindustri.
Samrådsförfarandet är ett viktigt element i gruppens helhetsgranskning av aktiviteterna inom detta område.
Det är viktigt att notera att resultatet av detta initiativ – i formen av en omfattande samrådsrapport som utarbetats av granskningsgruppen, under ledning av dr Salim – granskas av Världsbanken, och deras svar på denna granskning är på gång.
Så på ett sätt diskuterar vi något som är ett pågående arbete.
Vi måste låta processen ta den tid den tar med tanke på de viktiga rekommendationerna i granskningen.
Vikten av att skydda och förvalta resursbasen för ekonomisk och social utveckling bekräftades på nytt av stats- och regeringschefer vid världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg i september 2002.
Råmaterial, som mineraler och petroleum, utgör grundvalar för ekonomisk tillväxt och välstånd, både inom industrin och i vårt vardagsliv.
De är nödvändiga vid tillverkning, transport, uppvärmning och andra aktiviteter, och framför allt är de nödvändiga i länder med utvinningsindustri.
Samtidigt som mineralutvinning utgör ett viktigt bidrag till ekonomisk utveckling, måste fördelarna balanseras med åtgärder för att främja miljö- och samhällspelarna för hållbar utveckling genom god förvaltning.
Det är troligen detta område de flesta ledamöter oroar sig för, eftersom det inte alltid har funnits god förvaltning.
Som en bekräftelse på behovet av att balansera dessa krav antogs åtgärder som avser förvaltning av naturtillgångar på ett hållbart och integrerat sätt.
Världsbanken är inte ensam om att erkänna behovet av att inrikta sig på alla faktorer som avser hållbar utveckling.
I denna granskning kan på många sätt paralleller dras med arbete som utförts av Europeiska unionen de senaste åren, som stärkandet av ledningen inom gruvindustrin genom exempelvis ändringen av Sevesodirektivet och ett förslag till nytt direktiv för handhavande av avfall inom utvinningsindustrin – en fråga som är av betydelse över hela unionen.
Europeiska unionen för också politiken om hållbar utveckling framåt genom initiativ som den planerade temainriktade strategin för hållbar användning av naturtillgångar.
På mötet den 2 mars gav rådet (miljö) allmänna politiska riktlinjer i samband med den framtida utvecklingen av den temainriktade strategin.
I granskningen av utvinningsindustrin erkänns det potentiella bidrag som gruv- och petroleumindustrin kan ge till Världsbankens primära uppdrag – det vill säga minskning av fattigdom -, och ett stort antal åtgärder i detta avseende föreslås.
De förtjänar detaljerat övervägande.
Jag noterar också att Världsbanken stöder det öppenhetsinitiativ som lades fram vid toppmötet i Johannesburg, vilket är ett mycket viktigt initiativ.
Detta är återigen en komplicerad fråga, och det finns behov av ökad klarhet om hur skatter och royalties för sådana operationer fördelas.
Jag vill också säga att det troligen finns ett behov av att överväga om de fördelas på ett riktigt sätt – men det får bli en annan gång.
Detaljerade åtgärder för miljöskydd i granskningen av utvinningsindustrin inkluderar förslag som planer för nedläggning och riktlinjer för avfallshantering inom utvinningsindustrin.
På många sätt återspeglar dessa också de angelägenheter som vi tar upp.
Europeiska unionens informationsskrivelse om bästa tillgängliga tekniker för gruvindustrins avfall är mycket avancerat och kommer att lägga fram bästa praxis inom detta område.
Många lokala faktorer, som klimatförhållanden, bestämmer de bästa sätten att dämpa potentiella negativa effekter.
Trots detta kommer vårt arbete i Europa att ge ett användbart bidrag till bättre miljöutövande och standarder vid hantering av avfall från gruvindustrin, samt den tillämpningspraxis för cyanid som utvecklats av FN: s miljöprogram (UNEP) genom överläggningar med och deltagande av flera olika aktörer.
Vi stöder slutsatserna från toppmötet i Johannesburg och genomförandeplanen, inklusive de särskilda åtagandena som avser sektorerna gruvindustri, mineraler, metaller och energi.
Vi stöder också främjandet av företagens ansvar och ansvarsskyldighet och utbytet av bästa metoder i samband med hållbar utveckling.
Vår ståndpunkt i dessa frågor är klar och, antar jag, väl känd för alla intresserade, inklusive Världsbanken.
Trots det är vårt intresse och vår oro för dessa områden värt att upprepas och understrykas.
Klimatförändringar förblir ett av de viktigaste miljörelaterade bekymren för unionen.
Unionen förblir fullt engagerad i till exempel sitt åtagande att fullfölja målen i Kyotoprotokollet.
Som parter i FN: s ramkonvention om klimatförändringar och efter att ha ratificerat Kyotoprotokollet är Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater ivriga att säkerställa att Världsbankens aktiviteter harmonierar med EU: s mål att stabilisera utsläppen av växthusgaser i atmosfären på säkra nivåer.
Enligt rapporten från FN: s mellanstatliga klimatpanel måste globala utsläpp av växthusgaser minskas drastiskt under resten av detta århundrade om detta mål skall kunna uppnås.
Rekommendationerna i granskningen av utvinningsindustrin i detta avseende överensstämmer med ett erkänt behov av att börja använda energikällor som innehåller mindre kol.
Främjandet i utvecklingsländerna av energikällor som är renare och släpper ut mindre växthusgaser, med särskild fokus på främjandet av förnybara energikällor, är i linje med uppfyllandet av målen i EU: s långsiktiga klimatförändringsplan.
Sammanfattningsvis ser vi fram mot Världsbankens svar på denna granskning.
Som jag har sagt har svaret ännu inte kommit.
Vi välkomnar det omfattande och tydliga samrådet i denna process och uppskattar att Världsbankens arbete, som nu är på väg, är välunderrättat genom dr Salims rapport.
Europeiska unionens progressiva inställning till hållbar utveckling är välkänd, och vi emotser också ett svar från Världsbanken som är i överensstämmelse med dess övergripande uppdrag, särskilt i samband med fattigdomsbekämpning och främjande av hållbar utveckling.
