# ID: svediakorp-gov446767
# author: Vitorino, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-03-31
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,335
# sentences: 47
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, mina damer och herrar!
Först av allt vill jag gratulera Alima Boumediene-Thiery och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor till ett utmärkt betänkande som bär tydlig vittnesbörd om parlamentets fortsatta ansträngningar att inrätta en reell politik för grundläggande rättigheter i Europeiska unionen, som vi vill bygga tillsammans.
Än en gång – detta dokument grundas på Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, även om föredraganden har valt att göra en ämnesorienterad översikt av stadgan och analysera kriminaliseringen av sårbara sociala rörelser och grupper.
I samband med kampen mot terrorism, som tyvärr återigen är ett högaktuellt ämne, och ett ämne som påverkar oss alla djupt, måste vi se till att de grundläggande rättigheterna och de medborgerliga friheterna respekteras.
Jag kan försäkra er att jag värnar om den principen, och jag hoppas att vi efter de tragiska händelserna i Madrid den 11 mars skall kunna överbrygga en del av de svårigheter vi tidigare haft och anta lagbestämmelser för individens skydd, däribland de gemensamma rättssäkerhetsgarantier i samband med brottmålsförfaranden som är av central betydelse för att bygga upp en ömsesidig tillit och för tillämpningen av principen om ömsesidigt erkännande av rättsliga beslut.
De åtgärder som vidtas för att skydda demokratin och rättsstatsprincipen i EU mot alla former av brottslighet och mot terrorism måste hitta en tydlig balans mellan å ena sidan skyddet av de grundläggande rättigheterna – särskilt rätten till säkerhet och frihet, vilka är oskiljaktiga – och å den andra sidan åtgärder för samhällsskydd.
Europeiska unionen har kommit till ett mycket viktigt ögonblick i fråga om skyddet för de grundläggande rättigheterna.
Genom utvidgningen, fastställandet av de konstitutionella bestämmelserna och utvecklingen av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa håller nu unionen på att fastställa sin sanna identitet.
Ert betänkande tjänar ett mycket viktigt syfte, nämligen att övervaka medlemsstaternas respekt för de grundläggande rättigheterna, vilket i sig är mycket viktigt, men även att övervaka hur EU-institutionerna respekterar dessa rättigheter.
Betänkandet kommer också att bidra till främjandet av grundläggande rättigheter, och detta är oerhört viktigt inför framtiden.
Alla era rekommendationer till kommissionen kommer att granskas mycket noggrant och åtgärdas på lämpligaste sätt.
Jag skall nu ta upp några av punkterna mer i detalj.
För det första har nätverket av experter på de mänskliga rättigheterna i EU just färdigställt sin rapport för 2003.
Kommissionen har just fått den slutliga versionen av denna rapport, som kommer att vidarebefordras till er officiellt så snart som möjligt.
Jag vill understryka att nätverket, till svar på den begäran som Europaparlamentet framställde förra året, i år har skickat oss de 25 nationella rapporterna som ligger till grund för nätverkets sammanfattande rapport.
Liksom nätverkets första rapport ger rapporten för 2003 enbart uttryck för nätverkets egna synpunkter och inte kommissionens och inriktas inte bara på en rad problemställningar i samband med de grundläggande rättigheterna utan också, måste det påpekas, på positiva aspekter, i synnerhet de goda metoder som utvecklats av vissa medlemsstater och som skulle kunna inspirera till liknande lösningar i andra medlemsstater.
Expertnätverket är angeläget om att bevara kopplingen mellan stadgan om de grundläggande rättigheterna, som är deras rättesnöre, och de mer allmänna trenderna inom den internationella människorättslagstiftningen, i synnerhet ändringarna av Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.
Nätverkets rapport omfattar ett enormt antal frågor.
Nätverket betonar det bidrag EU kan lämna genom att utöva sina befogenheter i straffrättsliga frågor för att skydda de grundläggande rättigheterna i flera aspekter, till exempel i kampen mot rasism och främlingsfientlighet, kampen mot människohandel eller kampen mot straffrihet för allvarliga brott mot internationell rätt.
Nätverket lämnar värdefulla kommentarer kring utvecklingen av asylpolitiken i medlemsstaterna och EU: s rättsakter.
I detta sammanhang enades, som Dick Roche just påpekade, rådet (rättsliga och inrikes frågor) i går om ett viktigt direktiv som kommer att anpassa definitionen av flyktingar till 1951 års Genèvekonvention, närma alla medlemsstaternas system för stöd och skydd till varandra och täcka den centrala och känsliga frågan om förföljelser från icke-statliga agenter.
Nätverkets rapport uttrycker också oro över att det går så sakta att anpassa EU-lagstiftningen till förändringarna i vissa medlemsstaters lagstiftning när det gäller definitionen av familjeanknytning.
Så vill jag ta upp frågan om Byrån för mänskliga rättigheter.
Som Dick Roche just påminde oss om beslutade Europeiska rådet vid sitt möte i december att utvidga mandatet för Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet för att göra centrumet till en byrå för mänskliga rättigheter.
Även parlamentet har efterlyst inrättandet av en byrå för mänskliga rättigheter, bland annat i Joke Swiebels betänkande om grundläggande rättigheter från 2001.
Kommissionen hade redan börjat överväga om det var lämpligt att inrätta en sådan byrå.
Tanken framfördes också i kommissionens meddelande om artikel 7 i EU-fördraget, som vi lade fram för parlamentet i oktober förra året.
Omkring juli kommer kommissionen att lägga fram ett diskussionsunderlag för att lansera en bred offentlig debatt om idén att inrätta en byrå för mänskliga rättigheter.
Vi anser att inrättandet av denna byrå bör föregås av en bredare diskussion om dess syften och hur den skall arbeta.
För att göra det möjligt för det kommande parlamentet att delta i denna diskussion kommer dialogen med det civila samhället att fortsätta fram till oktober och avslutas med en offentlig frågestund anordnad av kommissionen.
På grundval av detta kommer vi sedan att lägga fram ett förslag till förordning om den nya byrån under våren 2005.
Jag kan inte lova någonting om förordningens innehåll ännu så länge, men jag kan försäkra er att inrättandet av denna byrå inte på något sätt kommer att få negativa effekter på studierna kring rasism och främlingsfientlighet – dessa kommer att förbli viktiga delar av byråns verksamhet och av dess politiska profil.
Det kan inte bli på något annat sätt när fruktan för ökande rasism och främlingsfientlighet än en gång växer i Europa, vilket visats av det arbete som utförts vid centrumet för övervakning i Wien, och i synnerhet i dess rapport om antisemitism, som kommer att läggas fram för parlamentet i dag.
Det är också helt klart att inrättandet av byrån inte får rubba den befintliga balansen mellan institutionerna.
Slutligen har vi inte för tillfället någon avsikt att utvidga byråns befogenheter till territorier utanför Europeiska unionen.
Herr talman, mina damer och herrar!
Den europeiska politiken för grundläggande rättigheter håller på att ta form.
Under 2000 proklamerades Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, och enligt Europaparlamentets rekommendation inrättade vi 2002 expertnätverket som jag nämnde tidigare.
Nicefördragets ikraftträdande var en viktig milstolpe för tillämpningen av artiklarna 6 och 7 i fördraget.
Det nya konstitutionsfördraget kommer att göra stadgan till bindande lagstiftning och göra det möjligt för unionen att ansluta sig till Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.
I sitt meddelande om artikel 7 presenterade kommissionen en övergripande analys av villkoren för tillämpningen av den artikeln i framtiden, med tonvikten på förebyggande arbete.
Detta kommer bland annat att innefatta samarbete mellan institutionerna och med medlemsstaterna, samt dialog med det civila samhället.
Den europeiska integrationens framtid är beroende av de gemensamma värderingarna om grundläggande rättigheter, rättsstat och demokratiska institutioner.
All verksamhet inom rättsliga och inrikes frågor måste ha sina rötter i dessa gemensamma värderingar.
Man måste fundera över hur man på ett konsekvent sätt skall hantera de interna och externa aspekterna av de mänskliga rättigheterna.
Jag är fast övertygad om att vi med konstitutionen i grunden förändrar den rättsliga och politiska miljön i unionen.
Jag hoppas att kommissionen och parlamentet tillsammans kommer att befinna sig på den rätta vägen mot byggandet av en äkta politik för mänskliga rättigheter i Europeiska unionen.
